LEDAREN

Vilka tider! Vi måste tala både om träd och stöveltramp

”Vilka tider! Ett samtal om träd är nästan ett brott då det innebär tystnad om så många grymheter!” skrev Berthold Brecht i Tyskland på 1930-talet, då himlen mörknade. Själv lyckades han fly nazismen, tillsammans med sina barn och hustrun Helena Weigel.
Sommaren färgade Sverige brunt. Blåbärsriset skrumpnade. Skogarna brann och snustorra åkrar vägrade låta grödorna gro. Inom loppet av ett par veckor blev vi varse vad klimatförändringar kan ställa till med: sömnlösa nätter, nödslaktade djur, vattenbrist och höjda matpriser. 
Samtidigt härjade Nordiska motståndsrörelsen i Almedalen, spred rädsla och tystnad. 
Av Anneli Rådestad
Foto: Karl Gabor

By Jewish Chronicle september, 05th 2018 AT 12:41 e m

Vilka tider! Vi måste tala om både sönderbrända åkrar och stöveltramp, om global uppvärmning och främlingsfientlighet. Mycket tyder dessutom på att de hör ihop: att klimatförändringar destabiliserar regioner, skapar social och politisk oro, vilket driver människor på flykt, och att flyktingsströmmarna skapar ny oro, i andra delar av världen. Vi måste tala både om träden och om den rädsla, populism och främlingsfientlighet som slagit rot i Sverige. 

Som agronomen och miljövetaren Johan Rockström sagt: ”vi är den första generationen som förstått hur vi påverkar planeten i grunden – samtidigt som vi sannolikt är den sista generationen som faktiskt kan göra något åt det.”

Eller som den judiska traditionen uttrycker det: “När Gud hade skapat människan visade han henne runt i Edens lustgård. Se skapelsen! Se hur vacker den är – hur fulländad! För din skull har jag skapat allt. Se nu till att inte förstöra eller förgöra Min värld; för om du gör det, finns det ingen som kan återställa den.” (Midrash Kohelet Rabbah, 1 om Predikaren 7:13)

Jordens klimat har alltid pendlat mellan extrem hetta och kyla och det är svårt att säga att just den här sommarens hetta är ett direkt resultat av mänsklig påverkan. Men att människors beteende påverkar miljön är tydligt. Enligt Världshälsoorganisationen dör närmare sex miljoner människor varje år av inbördeskrig, extrem torka, bränder, stormar, och översvämningar – allt detta orsakat av växthusgaser. Miljontals människors liv står alltså på spel de kommande åren, på grund av den negativa klimatutvecklingen.

Enligt Naturvårdsverket är hållbara och klimatsmarta konsumtionsmönster avgörande för att vända utvecklingen. Idag släpper svenskarna ut i snitt elva ton koldioxid per person och år. Enligt forskarna behöver vi minska utsläppen till två ton per person per år. Hushållen står för två tredjedelar av utsläppen och av dem utgörs 80 procent av utsläpp från livsmedel, transporter och boende.

Så vad kan en välmenande människa göra? Och vad säger den judiska traditionen?

Faktum är att shabbat kan vara en del av lösningen. I Israel minskar växthusgasutsläppen med en tredjedel varje shabbat då många israeler låter bilen stå. På jom kipur är utsläppen nästan noll. En universell vilodag i veckan skulle minska utsläppen av växthusgaser med en sjundedel vilket skulle hjälpa vår turbulenta planet att återfå en viss balans. 

Ett annat sätt att påverka är att medvetet välja sin mat: mat som är ekologisk och närodlad hellre än den som måste transporteras lång väg. Att, i all enkelhet, byta biff mot kyckling eller fisk halverar koldioxidutsläppen.

Oavsett om vi väljer att engagera oss för miljön eller inte har den här sommaren och höstens valkampanj målat en tydlig bild av vad som händer om vi skjuter det på framtiden. Och Leonard Cohens Who By Fire, en oslagbar tolkning av den judiska bönen Un’taneh Tokef som reciteras på försoningsdagen jom kipur, djupnar i mening och innebörd.

And who by fire, who by water, Who in the sunshine, who in the night time, Who by high ordeal, who by common trial, Who in your merry merry month of may, Who by very slow decay, And who shall I say is calling?

Shana tova 5779 – förhoppningsvis ett fortsatt demokratiskt och än mer klimatsmart år!

Anneli Rådestad

#gördinrösthörd #valet2018