REPORTAGE

Folkbildning med judisk profil

När det judiska utbildningsinstitutet Paideia bildades i Sverige år 2000 var Noa Hermele en av de första eleverna att ansöka om en plats.
Nu, 16 år senare, är han på väg att bli rektor för Sveriges allra första judiska folkhögskola.
Vid sin sida har han Abdulkader Habib, rektor för Kista folkhögskola som har muslimsk profil och som är den judiska folkhögskolans samarbetspartner.
Nathalie Rothschild träffade dem båda i Paideias lokaler på Östermalm i Stockholm.

By Jewish Chronicle augusti, 10th 2016 AT 12:01 e m

Det långsmala rum som används som bibliotek på Paideia är belamrat med bord, stolar och överfyllda bokhyllor. Studieron bryts också lätt av byggarbetet ute på Nybrogatan där Bajit – Judiska församlingens nya centrum för utbildning och kultur – snart står klart. Möjligtvis blir Bajit också en hemvist för Paideia folkhögskolas studenter i framtiden, men inget är bestämt ännu, säger Noa Hermele som idag är utbildningsansvarig på Paideia.

-Oavsett var undervisningen sker rent fysiskt så kommer vi alltså skapa en plattform för judisk utbildning i Sverige. Det är otroligt häftigt!

Noa Hermele och Abdulkader Habib träffades för fem år sedan på Paideia.

-Vi på Kista folkhögskola hade en idé om att de goda krafterna i samhället bör samarbeta, säger Abdelkader Habib. Vi ordnade ett möte med Paideia och vi slogs genast av öppenheten här. Man hade dukat upp ett fint bord med fantastiskt goda dadlar och vi tänkte att det här kommer bli bra!

-När jag mötte Paideias rektor, Barbara Spectre, sa jag till henne på det där vanliga svenska viset att ’vi måste tolerera varandra’ men hon sa ’nej, vi talar hellre om att uppskatta varandras olikheter’. Då tänkte jag att det här är trygga människor med fantastiska erfarenheter och att samverka med dem kommer säkert vara mycket utvecklande för oss.

Kollegorna på Kista folkhögskola och på Paideia började spåna idéer om utbyten. Så småningom drog man igång projektet One Sweden som i stora drag handlat om att stärka det svenska civilsamhället.

-Vi har alltså samarbetat i fem år redan men vi har inte gjort en grej av det i media. Vi tycker att allt ska gå enligt den vanliga svenska vägen, alltså man skyltar inte med saker och ting det första man gör utan tror man på man på något så jobbar man på det och utvecklar det successivt, säger Abdulkader Habib.

Hur föddes då idén om att Kista folkhögskola, som har muslimsk profil, skulle hjälpa till att bilda en folkhögskola med judisk profil?

-Jo, parallellt med Paideias och Kistas samarbete pågick en annan process där Judiska centralrådet jobbat med att öppna en folkhögskola men av olika anledningar lade man ner det arbetet, förklarar Noa Hermele.

-Då tyckte jag att Paideia skulle driva arbetet vidare, tillägger han och förklarar att det finns två sätt att bilda en Folkhögskola, enligt Folkbildningsrådets krav. Antigen ska man redan ha så mycket utbildningsverksamhet på plats att det enda som krävs är ett formellt godkännande eller så ska man hitta en befintlig Folkhögskola som samarbetspartner.

Judiska centralrådet valde det första alternativet, säger Noa Hermele, som menar att det är en mycket svårare väg. Han valde istället att värva Kista folkhögskola som samarbetspartner.

-Det speciella är också att det var Sjövik, en folkhögskola med kristen profil, som var med och stöttade Kista när de startade sin verksamhet och nu när vi ska starta en folkhögskola med judisk profil så är det Kista som stöttar oss.

Svenska folkhögskolor erbjuder både allmänna kurser – som är behörighetsgivande och ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux – och profilkurser. Studenterna väljer själva vilken linje de vill gå. I det här projektet ska de allmänna kurserna hållas i Kista och ha interkulturell inriktning medan de judiska studierna sker i Paideias lokaler. Så ska det se ut tills Paideia folkhögskola blir självständigt och kan stå på egna ben. Samarbetet med Kista, som är ett slags fadderskap, gäller alltså under de första tre åren.

Genom att bilda en folkhögskola med judisk profil skriver Paideia och Kista folkhögskola svensk folkbildningshistoria. Folkhögskolerörelsen som är en unik skandinavisk undervisningsform inleddes i Danmark på 1840-talet och spred sig snart till övriga Skandinavien. Idag finns totalt 154 folkhögskolor runtom i Sverige men ingen har tidigare haft fokus på judendomen.

 

Strikt talat blir inte heller Paideia folkhögskola en judisk folkhögskola. Istället heter det att skolan har en judisk profil. Varje folkhögskola bestämmer självständigt vilka kurser man anordnar och vilken profil man vill ha, men kravet är att kurserna ska vara kostnadsfria och öppna för alla över 18 års ålder. Alltså kommer både judar och icke-judar studera på Paideia folkhögskola.

Hur pass förankrad är skolan då i den judiska gruppen i Sverige?

-Paideias syfte har ju alltid varit att återuppliva judisk kultur och utbildning i Europa men vad gäller Paideia folkhögskolas verksamhet så är det Sverige som ska stå i fokus, säger Noa Hermele.

– Sen kan man, om man är pessimistisk, hävda att om 50 år kommer det bara finnas icke-judiska studenter som läser här. Ja, det vet ju inte jag! Men vi vill att detta ska vara en del av det framtida judiska livet i Sverige och det är ju en otrolig hjälp att det nu finns en skola som är en del av det svenska utbildningssystemet, vilket innebär att studenterna kan få CSN-stöd, i stället för att församlingarna och medlemmarna ska behöva bära alla kostnader.

Noa Hermele understryker att församlingarna fortfarande spelar en viktig roll vad gäller judisk utbildning.

-De ska ju fortsätta att ge kurser som inte passar inom ramen för folkbildning, till exempel konverteringskurser. Dessutom uppmanar jag alla judiska organisationer i Sverige att vara en del av det här. Det ligger ju inte bara på en skola att se till att det kommer finnas ett framtida judiskt liv. Det måste finnas andra organisationer där de judiska studenterna faktiskt kan tillämpa det de lär sig i våra utbildningar. Det är det som verkligen är en möjlighet för den judiska gruppen – att fylla det här med meningsfullt innehåll.

Som exempel nämner Noa Hermele att folkhögskolan skulle kunna bli hemvist för en ledarskapskurs som det judiska sommarkollot Glämsta kan dra nytta av i och med att man får tillgång till utbildade kolloledare, eller en jiddischkurs som hittills har getts under jiddischförbundets ledning. Mycket kan rymmas under folkhögskolans tak, menar han.

Abdulkader Habib inflikar att alla som är nyfikna på judiskt liv, historia och kultur nu kommer ha tillgång till det inom folkbildningens ramar.

I en tid då relationer mellan judar och muslimer runtom i världen är minst sagt spända finns också flera exempel på samtalsprojekt och initiativ som syftar till interkulturellt förstående, men enligt Abdulkader Habib stannar det ofta där: vid dialoger mellan olika företrädare.

-Det blir några samtal mellan rabbiner och imamer och så finns det alltid en medlare, vanligtvis en god kristen, som tar initiativet. Men för oss var det väldigt viktigt att faktiskt ha fysiska möten och samarbeten så att man kommer varandra nära. Man måste först träffas och sedan samverka och sedan kan man tycka om varandra – förhoppningsvis!

-Vi sitter inte bara och pratar. Dessutom kan vi faktiskt nå ut till studenter på Kista folkhögskola som vi inte hade mött annars eftersom de faktiskt inte är där för att delta i en religionsdialog. De är där för att få gymnasiebehörighet. Vad allt detta sedan kommer ha för konsekvenser för relationen mellan judar och muslimer i Sverige är inget man kan spekulera om, säger Noa Hermele som menar att projektet inte har något med ’politisk korrekthet’ att göra.

-Det är inte som att vi samarbetar med Kista för att det är en fjäder i hatten eller för att vi ska kunna få bidrag för ett religionsdialogsprojekt. Det finns ett mål om judisk utbildning som Judiska centralrådet velat uppnå och det finns en muslimsk skola som nu bidrar konkret till det.

För Abdelkader Habib är det inte heller så märkvärdigt att verka i kontext där olika grupper ingår.

-Jag kommer från Eritrea som är ett mångkulturellt samhälle. Där finns kristna, muslimer och andra grupper. För mig var det inte helt främmande att arbeta med judar och när vi själva ville starta en folkhögskola så tog ju vi emot stöd från en kristen institution som varit verksam i Sverige i 80 år.

Abdelkader Habib och Noa Hermele är båda medvetna om att svåra frågor och ämnen kan komma upp bland studenterna, inte minst kring Israel-Palestina konflikten, men de menar att den gemensamma utbildningen ska röra frågor kring muslimers och judars framtid i Sverige.

Även om Mellanösternkonflikten inte formellt ska behandlas i utbildningen så är det ju just den som ligger till grund för de spända relationerna mellan muslimer och judar i Europa idag och det är inte helt otänkbart att studenter och andra kommer ta upp ämnet. Hur ska man handskas med en sådan situation?

-Vi blundar inte för frågan, säger Noa Hermele, men det finns redan diskussionsgrupper om Israel-Palestina. Vi väljer att göra något annat och det är vår rätt.

Abdelkader Habib å sin sida menar att man får hantera det på ’ett folkbildningssätt’.

– Det vill säga vi löser det med dialog, säger Abdelkader Habib.

som ännu inte stött på kritik från muslimer vad gäller Kistas och Paideias samarbete.

-I och för sig är det inte många som känner till det ännu! Men vi hade nyligen en fredagsbön på Khadidja center – det muslimska center där Kista folkhögskola ligger – och 600 personer var där. Många är nyanlända och jag berättade för dem – eller jag förberedde dem kan man väl säga – att det här är en öppen plats och hit kommer judar, kristna, shiiter och så vidare.

Abdelkader Habib menar också att minoriteter har ett ansvar gentemot det svenska samhället att bygga goda relationer sinsemellan.

-Vi muslimer har ju stor nytta av att veta hur den svensk-judiska gruppen – som är mindre än oss men mer väletablerad i Sverige – jobbat under åren med sin identitet. Det finns en hel del kunskaper och erfarenheter och då måste det finnas utbyten. Här är folkbildningen ett bra forum och den svenska folkbildningsfamiljen behövde kompletteras med en judisk folkhögskola.

NYHETSBREV KONTO