REPORTAGE

I hatet mot Burmas muslimer ekar antisemitismens Europa

I boken ”A Rumor About the Jews” argumenterar den amerikanske professorn Stephen Bronner för att Förintelsen kunde äga rum i Europa först efter att antisemitismen antagit en strukturell form som genomsyrade alla dimensioner av samhället.
Sarah Schulman reflekterar över hur situationen för muslimer i landet påminner om hur judar systematiskt diskriminerades i Europa i början på 1900-talet.

Foto: Wa Lone/ En muslimsk man delar ut vatten till familjer i Rohingya refugee camp utanför Kyaukpyu, Burma 2017.

By Jewish Chronicle september, 07th 2017 AT 11:14 f m

Bankandet på gamla trädörrar ljuder starkare och starkare i mörkret alltmedan mobben rör sig gata upp och gata ner för de trånga gränderna i centrala Yangon. Det är oktober 2015 och bara några veckor kvar tills ett historiskt val ska äga rum i Burma. I Yangon är stämningen upprymd och taxichaufförer flaggar med bilder på oppositionens ledare Aung San Suu Kyi och dess parti National League of Democracy (NLD), men i det muslimska bostadsområdet Pabedan i centrala Yangon håller sig människor inomhus. I flera veckor har medlemmar från den ultranationalistiska buddhistiska rörelsen Ma Ba Tha bankat på dörrar och trakasserat invånare utan att polisen agerat. För att tygla Ma Ba Tha har NLD, trots internationell kritik, strukit kandidater med muslimska namn från sina röstsedlar. Inget får äventyra ett möjligt regimskifte efter åratal av militärdiktatur.

Ett år senare, efter en jordskredsseger för NLD och med den brutala militärregimen avsatt, uppträder 24-årige Than Toe Aung och Aung Kaung Myat med sin dikt It Starts With You på Burmas första slam poetry evenemang i Yangon. Texten är rasande:

“I will tell you how it feels to live with fear. When nationalists threaten to burn down your house and kill your family. I will tell you, no one ever asked to be born in a Buddhist or Muslim family

Uppträdandet ses på Facebook av fler än 20,000 burmeser och omtalas i pressen. Than Toe Aung är muslim och Aung Kaung Myat är buddhist och deras gemensamma budskap är tydligt, tolerans börjar med att varje individ tar ansvar för allas frihet.

Kort därefter samtalar jag med Than Toe Aung på ett av Yangons överfulla tehus. Han är besviken. Den demokratiska utvecklingen går långsamt och diskrimineringen av muslimer fortgår medan myndigheter vänder ryggen till. Några dagar tidigare har buddhister misshandlat muslimska invånare i hans bostadsområde. Polisen låter misshandeln pågå i flera timmar innan de skingrar mobben.

– Jag har en konstant identitetskris, säger han, eftersom samhället inte vet var de ska placera oss. Att vara burmes innebär att man är buddhist, burman (från den etniska majoritetsgruppen) och ljushyad. Så vad är jag? En främling i mitt eget land.

Than Toe Aung fick under sin skolgång i en förort till Yangon som enda muslim i klassen höra från både lärare och klasskamrater att han var annorlunda, att hans mörka hud och indiska drag gjorde honom till en persona non grata. Barnen kallade honom “kalar”, ett ord som i dag används nedsättande om burmeser med indiskt och muslimskt påbrå. Det gick så långt att familjen flyttade för att undkomma trakasserier.

– Situationen för minoriteter är bättre i storstäderna än på landsbygden, i alla fall är diskrimineringen mindre direkt. Folk är utbildade och har i gemen en mer liberal inställning. Jag har inte fått ta emot några hot efter att dikten spreds på social medier, men utanför Yangon skulle liknande evenemang vara otänkbara.

Enligt den senaste folkräkningen från 2014 är 4.3 procent av Burmas befolkning på omkring 52 miljoner invånare muslimer. Trots detta hör man ofta att “det finns för många muslimer”. Sedan internet öppnats upp för allmänheten 2011 har hatisk propaganda mot muslimer översvämmat sociala media kanaler, vilket fått Facebook att förbjuda ord som “kalar” på sin plattform. Den ultranationalistiska buddhistiske munken U Wirathu eller “Burmas Bin Laden” som han kallas, har vid ett flertal tillfällen spritt lögner på nätet som eskalerat i våldsaktioner mot muslimer. U Wirathu mottog ett 25-årigt fängelsestraff för sin spridning av hatpropaganda mot muslimer redan år 2003, men släpptes i en allmän amnesti år 2010. År 2014 spred han ryktet om att två muslimska män våldtagit en buddhistisk kvinna i Mandalay och kort därefter attackerades muslimska affärer, bilar och moskéer och två människor dödades. U Wirathus anhängare signalerar öppet med klistermärken märkta 969 på affärer, taxibilar och restauranger att muslimer inte är välkomna.

Ultranationalistiska grupper som U Wirathus stärktes genom att militärregimen använde deras nätverk för att mobilisera inför valet 2015. Som tack ofentliggjorde den dåvarande presidenten Thein Sein 2013 en plan som innebar att den muslimska gruppen Rohingya i delstaten Rakhine, formellt statslösa sedan 1982, skulle deporteras. Konflikten blossade därmed åter upp och tiotusentals Rohingya tvingades fly till Bangladesh eller lämna sina hem för att bosätta sig i något av de taggtrådsinringade läger som militären upprättat. Oroligheter i Rakhine-staten spiller ofta över till våldsaktioner mot muslimer i övriga landet. En kollega berättar att hans morbror fick fly till Mandalay efter att dennes gård bränts ner. Den dåvarande presidenten Thein Sein ratifierade också ett kontroversiellt lagförslag 2015 understött av Ma Ba Tha som försvårar för buddhistiska kvinnor att gifta sig med män från andra religioner.

Ma Ba Tha, löst översatt som kommittén för beskyddandet av ras och religion, är en växande gräsrotsrörelse som intagit det vacuum som staten varit oförmögen att fylla. Eftersom det juridiska systemet är korrupt, har Ma Ba Tha erbjudit ett parallelt tvistemålssystem för att lösa dispyter. Där skolsystemet är eftersatt, har Ma Ba Tha byggt skolor. Vid naturkatstrofer har rörelsen snabbt organiserat hjälpinsatser. Men underliggande för många av rörelsens aktiviteter är en rasistisk doktrin riktad mot muslimer.

– De är hjärntvättade, säger en god vän som inte vill nämnas vid namn. Folk tänker inte för sig själva, saknar utbildning och är lättmanipulerade.

Utbildningssystemet i Burma var under kolonialtiden relativt välfungerande men bröts ner under femtio års brutal militärdiktatur. Fast religionsfrihet är stadfäst i landets konstutiton är kursplanen för grundskolan färgad av buddhistisk nationalistism.

– Vi gick i ett skolsystem där buddhism påtvingades barnen, säger Maung Day, när jag träffar honom i hans studio i norra Yangon.

Maung Day är en av Burmas mest framgångsrika konstnärer och hans satiriska teckningar pryder omslagen på flertalet böcker och tidningar. Själv identifierar han sig som ateist, men hans mamma är muslim och pappa Bahá’í.

– Jag utsattes för konstant rasism från lärare och elever. I skolböckerna läste vi xenofobiska historier om främlingar och patriotiska dikter om hur centrala Burma attackerats av fiender genom århundraden. Jag kan fortfarande recitera en av dikterna: “En brun häst, är den bästa hästen. En ‘kalar’ är den bästa slaven…”

På Maung Days nationella identitetskort står att han är muslim. Myndigheterna ville inte acceptera att han är ateist. På hans föräldrars identitetskort står det felaktigt att de är buddhister. Identitetskorten används till alla formella kontakter med myndigheter, för att söka resetillstånd inrikes såväl som när man söker arbete. Det är inte ovanligt att arbetsansökningar med muslimska identitetskort kastas direkt i papperskorgen.

En kväll i Yangon besöker jag åter slam poetry- scenen, som nu är ett återkommande evenemang. Samtalet efteråt handlar om radikalisering. Vad händer med en minoritetsgrupp som utsätts för konstant diskriminering? Than Toe Aung säger att den senaste tidens trakasserier har enat den muslimska församlingen, skapat en starkare solidaritet människor emellan.

– Om vi inte ställer upp för vandra, vem gör det? Yttre påtryckningar har tvingat oss att skapa en egen ny identitet, att bli “burmesiska muslimer”.

Men att församlingsmedlemmar radikaliseras tror han inte på.

– De flesta av Burmas muslimer bor i storstäder. De är utbildade, ofta med universitetsexamen, och förstår att de som en minoritet inte själva kan förändra situationen. Även 2012 när religiösa konflikter blossade upp, muslimska byggnader sattes i brand och flera muslimer dödades predikade imamerna tolerans i moskéerna.

Några kvarter längre bort i det muslimska bostadskvarteret Pabedan i Yangon ligger den vackra Musmeah Yeshua synagogan byggd på slutet av 1800-talet. Här fann judar från Irak och Indien en hemvist i den mångfald som länge kännetecknat Yangon. Nyckeln till synagogan har i generationer innehafts av en muslimsk familj som stolt bevarat och visat runt nyfikna besökare. När kommer muslimer att visas samma respekt i Burma?

Sarah Schulman är frilansskribent och forskare baserad i Asien.

NYHETSBREV KONTO