Äta djur judiskt på 2000-talet

Få frågor väcker så mycket engagemang som frågan om man äter kött eller inte. Alla vet ju! Vi borde äta mindre kött både för miljö och hälsa. Samtidigt äter vi mer kött än någonsin. Förra året konsumerade svenskarna 87,7 kg per person, enligt ny statistik från Jordbruksverket. Sedan 1990 har köttkonsumtion ökat med 45 procent i Sverige.

Vad beror det på? Är det så enkelt att vi äter mer kött för att vi har råd och det smakar gott? Eller lever vi vår urbana kultur långt från djur och natur utan att förstå samband och konsekvens? Köttätande är kanske inget dilemma alls om den enda kontakten vi har med djur är den cellofaninsvepta entrecôten i vår närbutik?

Judendomen har sitt ursprung i en jordbrukskultur och judar har brottats med hur man ska förhålla sig till djur och deras kött sedan början av den judiska berättelsen. Från guds förbund med Noa efter syndafloden och djuroffren i Templet i Jerusalem, till samtida rabbiners tolkningar av huruvida tvångsmatade djur är kosher eller ej.

Enligt den judiska principen tzaar baalei chayim (djurens lidande) är det förbjudet att tillfoga djur onödigt lidande. Att döda djur för konsumtion tas på största allvar. En shochet, kosherslaktare, bör vara en person med integritet och hög moral, säger de talmudiska rabbinerna och anvisningarna om hur djuret ska slaktas är mycket precisa. Dessutom är det bara vissa djur som får ätas överhuvudtaget. Samtidigt kommer det ständigt nya rapporter om djur som far illa på slakthus – kosher eller inte.

Så hur äter vi kött judiskt på 2000-talet?
Vad säger vår moraliska kompass? Var går skärningspunkten mellan kosherlagar, judisk etik och samtida värderingar i djurrätt- och miljöfrågor? Jag hoppas att det här numret ska stimulera till samtal om vad vi äter och varför och hur det relaterar till den judiska idétraditionen.

I temadelen KÖTT kan ni läsa:
FAMILJEN NACHMAN – köttfest på kosherkorv och gribenes.

VI FRÅGAR RABBINEN: Förespråkar judendomen kött eller veg?

Veganen CLARA LEE LUNDBERG besöker koshercharkuterier i ett av världens främsta köttländer.

Unga amerikanska judar äter gärna kött som är lokalt producerat, kosher och etiskt slaktat. Vi möter NAFTALI HANAU, slaktaren som kombinerar kosherslakt med miljö- och hållbarhetstänk.

Framtidens laboratorieodlade kött ger oss både en läcker polet rôti och låter hönan leva – men är köttet kosher?

ANITA GOLDMAN söker judendomens veganska rötter och tipsar om Tel Avivs bästa vegetariska restauranger.

Läs också DAVID GROSSMANS reportage om de svenskjudiska aktivisterna som smugglade judisk litteratur och andra skrifter till judar i gamla Sovjetunionen. Det är en fortsättning på historien om Let my people go-rörelsen som initierades i USA och som vi skrev om i förra numret.

Till sist:
Judisk Krönika fyller 85 år i vår och är en av Sveriges äldsta kulturtidskrifter. Det firar vi med att lansera vår alldeles egna podcast: Unge Meyers lidanden. Programledare är humorstjärnorna JONATAN UNGE och BIANCA MEYER och det första avsnittet handlar lämpligt nog om Köttets lust.

https://soundcloud.com/ungemeyerslidanden

Pesach sameach!