Varför Marstrand – när Göteborg har Sveriges verkliga synagoga?

När Sveriges nya kulturkanon listar viktiga religiösa byggnader finns Marstrands synagoga med. Men byggnaden användes bara några få år på 1700-talet och saknar i dag judiska spår. Samtidigt har Göteborg en storslagen synagoga som sedan 1855 burit judiskt liv, musik och historia – och som fortfarande står som ett monument över integration och mod.

Av Thomas Bremell

I den nyligen publicerade svenska kulturkanon (Trädgårdh m.fl.) anges under rubriken religion Marstrands synagoga. I samma avsnitt nämns till exempel Husaby kyrka och Vadstena kloster. Men varför har just Marstrands synagoga tagits med över huvud taget? Den användes endast under några år fram till 1792 och har därefter saknat judiska kännetecken – kvar finns bara ett valv. Det var inte Sveriges första synagoga (det var Aaron Isaacs i Stockholm), det var inte ens Marstrands första synagoga, och den första byggnad i Sverige som uppfördes som synagoga tillkom först 1855.

Hade det inte varit mer naturligt att ta med Göteborgs synagoga, Sveriges första byggda synagoga? Därefter följde Norrköping 1858, Stockholm 1870 och Malmö 1903.

Göteborgs synagoga är uppförd med moriska, bysantinska och nordiska inslag, och den utrustades med orgel för att markera att den inkorporerade reformjudendom från framför allt Tyskland. Arkitekten var A. Krüger, som studerat synagogor i Tyskland, särskilt i Seesen, Kassel, Hamburg och Berlin.

Vid invigningen den 12 oktober 1855 rapporterade ingen mindre än Viktor Rydberg i en lång och mycket positiv artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Organist under åren 1855–1908 (!) var Joseph Czapek, själv en känd kompositör och vän till Bedřich Smetana. Kantorn Abraham Baer, verksam 1857–1894, bidrog med att sätta noter till 1 500 liturgiska melodier i boken Baal T’fillah eller Der practische Vorbeter, med Göteborgs synagoga på omslaget. Boken används fortfarande och nytrycks av kantorer över hela världen. Genom den är alltså Göteborgs synagoga den internationellt mest kända svenska synagogan.

Göteborgs synagoga är byggnadsminnesförklarad och uppfyller med råge kulturkanons krav på en ålder över 50 år. Den rymmer 170 års historia och är en viktig markör för judarnas integration i det svenska samhället. Här vågade man bygga en ståtlig byggnad mitt i staden, med en särpräglad arkitektur. Judarna var inte längre rädda för att synas – tvärtom! Göteborgarna kunde vara stolta över sin judiska grupp, som öppet visade upp sin gudstjänstlokal.

Sammantaget borde detta ha medfört att Göteborgs synagoga ingick i kulturkanon – inte Marstrands i praktiken icke-existerande synagoga.

Att välja Marstrands synagoga framför Göteborgs levande synagoga kan uppfattas som en nedvärdering av den judiska historien och det judiska Sverige.

Tomas Bremell

Detta är en insändare. Åsikterna som uttrycks är författarens egna.

Läs mer om den judiska församlingen på Marstrand