Huset Rosenberg – en förlorad mittpunkt i den västerländska konstvärlden

Under mellankrigstiden låg Rosenbergs exklusiva konsthus på en nu försvunnen Parisgata. Där hängde Braque, Léger, Picasso och Matisse på väggar klädda i rött siden. Rosenbergs kunder placerades i strategiskt ordnade länstolar i salongerna för att i lugn och ro bekanta sig med verken.

Om familjen Rosenbergs centrala plats i den europeiska och amerikanska konsthistorien handlar en stor utställning som pågår till 23 juli 2017 i det lite undanskymda Musée Maillol på vänstra stranden i Paris.
Lisa Öberg var på utställningen alla Paris-besökare bör se:

Rosenbergs priser låg i allmänhet två eller tre gånger högre än de priser konstnärerna själva tog ut. Trots det gick affärerna lysande. Rosenbergs ansågs ha ett sinne för vad som låg i tiden och hade rykte om sig att veta vilken hypermodern konst som skulle bli värdefull i framtiden.

Paul Rosenberg etablerade filialer till sitt konsthus i London och New York, med fru, söner och dotter engagerade i firman. En för tiden ovanlig sak var att varje konstverk fotograferades, beskrevs och katalogiserades. Något som skulle visa sig mycket förutseende.

När krigen bröt ut 1939 gömde den judiska familjen Rosenberg en stor del av konstsamlingen i bankvalv. Andra verk skeppades över Atlanten eller Engelska kanalen. Konsthuset var därför i stort sett tömt när tyskarna intog Paris.

Med den för nazismen typiska råheten förvandlades konstgalleriet på 21 rue la Boétie till ett institut för ”studier av den judiska frågan”. Den konst tyskarna hittade i bankvalven beslagtogs och hängdes i den beryktade utställningen med stulen, så kallad ”ägarlös”, konst i museet Jeu de Paume. Men när nazisterna började tvivla på att de kunde hålla Paris fraktades de stulna tavlorna och skulpturerna till Tyskland med Linz som slutmål. Där planerade Hitler det han tänkte sig skulle bli världens största museum. Men, en del av vagnarna ”spårade ur” redan i Paris förorter, och olika fraktioner inom nazistpartiet slogs om resten.

Efter kriget kom den noggranna katalogiseringen av Rosenbergs samlingar till stor hjälp och en del konst kunde spåras upp. Andra verk förblev spårlöst försvunna. Så sent som 2015 hittades en del målningar av stora mästare hos Cornelius Gurlitt, sonen till en av nazisternas skrupellösa konstkrämare.

Det är en imponerande samling av konst från det sena 1800-talet och unga 1900-talet som museet lånat in och som får representera den konst som det framsynta konsthuset en gång ägde. Inte minst förvånar Picasso med ett realistiskt hållet porträtt av Madame Rosenberg med dottern i knät, och en serie utsökta akvareller med skisser till teaterkostymer. Huset Rosenbergs dramatiska historia framgår väl även för den som inte behärskar franska tack vare engelskspråkig folder och audioguide.

Som en extra bonus visas i källarvåningen på Maillol-museet en kompletterande utställning med nazisternas ”godkända” konst. Där är rosenkindade unga kvinnor och lyckliga familjer framträdande motiv. Den ger ett smakprov på den konst som i framtiden var tänkt att för alltid ersätta Braque, Léger, Picasso och Matisse, om nazisterna behållit makten.

Lisa Öberg, docent i historia

Utställningen kan ses på Musée Maillol till 23 juli 2017