”Folman hjälper en ny generation förstå berättelsen om Anne Frank”

Ari Folman, den hyllade regissören bakom ”Waltz with Bashir” är tillbaka. Denna gång med ”Var är Anne Frank”, en filmatisering av Anne Franks dagbok, anpassad till en yngre publik.

Av Ivan Djelevic Börje

Folman låter oss uppleva en bekant historia ur ett nytt perspektiv. Detta genom Anne Franks imaginära vän Kittys ögon. Under filmens gång kastas vi fram och tillbaka mellan nu- och dåtidens Amsterdam.

Genom dessa två parallella tidslinjer får vi ta del av fragment av Anne Franks liv såväl som de tankar och känslor som kom att prägla tiden familjen Frank spenderade i sitt gömställe på Prinsengracht 263.

Parallellt med Annes resa gör Kitty sin egen, i en jakt på svar om vad som hänt med hennes vän får vi följa med på ett fartfyllt äventyr längst Amsterdams gator såväl som inom Kitty själv. En resa där Kitty genomgår en transformation från att vara en inre monolog till en egen individ, i takt med att Anne Franks öde uppenbarar sig för henne och publiken. 

Valet att låta berättelsen utspela sig utmed två parallella tidslinjer gör att Folman kan skildra centrala historiska händelser i Annes liv och samtidigt hur detta har kommit att prägla vår samtid. En samtid där människorna till viss del tycks ha glömt de centrala budskap som Anne Franks dagbok är en symbol för. Framförallt i förhållande till politiska beslut att deportera papperslösa familjer som kommit att genomsyra Europa. Det tudelade berättandet sker dock på bekostnad av att utrymmet inte riktigt räcker till för alla karaktärer som introduceras, varpå flera av dem blir alltför ytligt tecknade utan djup och nyans.

Folman förmår dock att utforska en vid palett av känslor hos de båda huvudkaraktärerna, så som sorg, rädsla, hopp och kärlek, på ett sätt som känns äkta och genuint. Genom välskrivna dialoger och fantastisk animation och filmmusik blåser han liv i karaktärerna och den värld vi får se på den vita duken.

Folman ackompanjeras återigen av animatören och illustratören Yoni Goodman som skickligt blandar klassisk 2D-animation med mer moderna animationstekniker som helt ligger i linje med filmens sammanflätning av nu- och dåtid. 

Stundvis känns produktionen som en finstämd orkester där dialog, musik och animation tillsammans förstärker och synliggör känslorna som fyller huvudkaraktärerna. Tydligast och mest kraftfullt blir samspelet av dessa konstnärliga utryck i förhållande till SS-soldaternas framtåg i staden, vars närvaro som följd bidrar till en stark känsla av obehag.

Det som gör Folmans filmskapande unikt är just sättet han utforskar psykologiska skeenden och känslor hos sina karaktärer på. Där utgångspunkten tidigare har varit att skildra sina egna trauman efter tiden som ung israelisk soldat under Libanonkriget, är ”Var är Anne Frank” i någon mening ett sätt att skildra ett trauma i ett kollektivt medvetande, på ett sätt som gör så att en ny generation kan förstå. Men han nöjer sig inte där utan gör även en poäng av att förmedla varför vissa historier inte bör få falla i glömska. Ett budskap som lever kvar i mig långt efter att eftertexterna har rullat.

Om en films värde skulle baseras på huruvida regissören lyckas frambringa känslor hos tittaren så anser jag att Folman har lyckats. Trots anpassningarna till en yngre publik så är det tydligt att han lyckats bibehålla sin säregna berättarstil och levererar en barnvänlig historia utan att behöva tumma på den ärlighet, sårbarhet och det mörker som karaktäriserat hans tidigare verk. En äkthet som ger hans röst ett oerhört genomslag.

Ivan Djelevic Börje