Limmud Stockholm firar 10 år!

”Alla äger kunskap de kan lära ut och alla kan lära sig av andra.” Så lyder mottot för Limmud – den brittisk-judiska konferens som sedan dess start för över 30 år sedan blivit en global rörelse och som för ett decennium sedan kom till Stockholm, tack vare några få eldsjälar som ville se mer mångfald inom det svensk-judiska livet.

– Det var något helt annat än vad vi var vana vid, berättar John Gradowski och Marina Burstein om sina första upplevelser av Limmud i England.

– Vi möttes av en enorm mångfald. Alla fanns där, bortsett från de ultraortodoxa som fortfarande väljer att inte delta, och inga åsikter var ”fel”, berättar John som, tillsammans med Marina, var drivande i att ta Limmud till Stockholm och sjösätta den första konferensen där 2008.

I år firade alltså Limmud Stockholm 10-årsjubileum och deltagarna bjöds på ett program innehållande allt från trendspaningar inom judisk mat, mode och musik och diskussioner om huruvida det är judiskt att vara politiskt höger eller vänster till seminarium om terrorhotet mot judar i Sverige och antisemitismen i förorten.

Limmud, som bokstavligen betyder lärande, är ett barn av sin tid. Konferensen lanserades under tidigt 80-tal. Det var i spåren av den tidens kulturkrig, i grova drag en konflikt mellan konservativa och progressiva värden, som den relativism och anti-elitism som fortfarande präglar inställningen till lärande och idéutbyten i stora delar av västvärlden reste sig. Det handlar alltså om tanken om att alla bär på kunskap och sanningar och att allas kunskap och sanningar är lika värda. Mångfald, respekt och hållbarhet är några nyckeltermer inom denna föreställningsvärld och så även inom Limmud

Limmuds grundvärden, enligt huvudorganisationens hemsida, innefattar till exempel tanken om att ingen är viktigare än någon annan och att alla bör vara elever och vem som helst kan vara lärare. Mångfald värdesätts och deltagare uppmuntras att undvika stereotyper. Fastän sessioner som uppmuntrar till debatt är okej är målet samtidigt att undvika polemik – och man vill särskilt undvika religiösa eller politiska konflikter. Limmud har också antagit en hållbarhets-policy som bland annat handlar om att minimera konferensens inverkan på miljön. Det hela framstår som rätt kompatibelt med den svenska konsensus-andan. Men för John Gradowski och Marina Burstein kändes evenemanget de var med på i England för över 10 år sedan som allt annat än likriktat eller intellektuellt tamt.

– För mig personligen var det för första gången jag hittade en plats där jag kände mig hemma. Den otroliga mångfalden gjorde ett starkt intryck, att infallsvinklarna kom från alla religiösa och politiska inriktningar. Inget var förbjudet att diskutera, säger John.

Det var till exempel på Limmud i England som han först hörde talas om Breaking the Silence – en organisation som består av före detta israeliska soldater som vittnar om livet under ockupation och som även deltagit i Limmud Stockholm.

– Om man håller med organisationens budskap eller inte är en annan historia men deras kritiska röster fanns i alla fall där att lyssna till – samtidigt som den israeliske ambassadören också hade sin självklara plats på konferensen, säger John.

Hemma i Stockholm däremot upplevde både han och Marina att det var jämförelsevist trångsynt, att det fanns en gängse mall inom det judiska livet som det var svårt att avvika ifrån utan att riskera att bli utfryst.

– Framförallt fanns det ingen tradition här av ifrågasättande på djupet när det gäller att problematisera judiska texter och tillämpa dem på det samhälle vi lever i, menar Marina.

Marina, John och de andra som bildade Limmud Stockholms första styrelse år 2007 ville öppna för judisk mångfald även i Sverige. De ville skapa en ny plattform där alla kunde känna sig välkomna, där seminarier med stort allmänintresse kunde varvas med föreläsningar och workshops i nisch-ämnen.

– En målsättning var att hitta dem som befinner sig i periferin, dem som inte brukar komma till judiska evenemang, berättar John. Vi visste ju att de fanns där ute. Vi blev sedan jätteförvånade att finna att vi faktiskt hade lyckats under den allra första konferensen 2008. Vi nådde väldigt många på ett sätt som ingen annan hade gjort tidigare.

– Jag är mest nöjd med att ha varit med och skapat en scen som inte är kopplad till Judiska församlingen och det gamla organiserade judiska. Limmud blev en ny spelare, säger Marina.

– Många hade en dålig relation till det etablerade judiska livet, fortsätter hon. Det var viktigt för många att komma bort därifrån, till ett ställe där det politiska och religiösa käbblet inte fanns och där det samtidigt erbjöds ett seriöst och roligt program.

Samtidigt bygger ju Judiska församlingen på att det ska vara många som går med, påpekar John och Limmud har också lockat nya medlemmar.

Oberoendet är en nyckelfråga för Limmud och alla jobbar ideellt: styrelsen, planeringsgrupperna som sätter ihop programmet, talarna och volontärerna som hjälper till under själva helgkonferensen.

Limmud är en fristående organisation och det är också därför man försökt hitta “neutral mark” – alltså lokaler som inte har någon direkt koppling till andra judiska intressen. Däremot gick församlingen in med ett startbidrag på 100 000 kronor, något som inte hänt tidigare eller sedan dess, enligt John och Marina.

– Vi hade en ganska skakig ekonomisk bas och den dåvarande församlingens styrelse insåg att detta var ett viktigt arrangemang. Samtidigt har det också alltid varit viktigt att få in bidrag från många olika håll eftersom man inte får bli gisslan för någon som kan komma med en massa krav sedan, förklarar John.

Inför lanseringen av den första konferensen i Stockholm 2008 fick John, Marina och resten av styrelsen en hel del råd av Clive Lawton, en av Limmuds medgrundare. Han säger att han är stolt över hur det hela vuxit och utvecklats under åren.

– Limmud Stockholm är ett fantastiskt exempel på ’djuret Limmud’, på hur det kan växa. Det finns en vacker anda och atmosfär där och det har blivit ett viktigt inslag i det judiska Stockholm. Jag hoppas att församlingens ledare och medlemmar inser hur värdefullt det är och ser till att det blir dubbelt så starkt under de kommande 10 åren!

Idag finns 84 Limmud-grupper i 44 länder, varav två i Sverige: Stockholm och Öresund, som hålls i både Skåne och Danmark. Dessutom har man börjat experimentera med ”pop-up Limmud”, enskilda events under året. Det första hölls under Shavuot i år i samarbete med Paideia

– Målet är att Limmud ska erbjuda något för alla och att det på de olika konferenserna ska finnas allt möjligt innehåll så att du som deltar kan finna något som hjälper dig växa som jude, som hjälper dig under din judiska resa, förklarar Clive Lawton.

Clive berättar att många kommer till Limmud-konferenser runtom i världen utan att riktigt veta vad de är ute efter men att han känner till många fall där erfarenheten har varit livsförändrande. Och fastän det inte är Limmuds egentliga syfte så har en ”sidoeffekt” varit att det kommit att bli en slags judisk dejtingservice, skämtar Clive.

­– Det har nog hållits ett tiotal bröllop under åren där paret är ”Limmudniks” som träffats under konferensen. Ja, jag känner till minst 50, 60 eller till och med 70 sådana bröllop bara i Storbritannien. Jag vet däremot inte hur många skilsmässor vi orsakat!

Just Limmud Stockholm lockar deltagare från runtom Sverige och Norden. En deltagare beskrev helgkonferensen som ett “smörgåsbord av judisk kunskap” och många ser det både som ett tillfälle att umgås med vänner och att vara med om nya möten. Många vågar närma sig Limmud just för att organisationen är opolitisk, icke-religiös och fristående, menar Limmud Stockholms styrelseordförande Rita Salamon som har varit med sedan starten. (”Vi kontaktade henne för vi insåg att vi behövde ett logistiskt geni,” säger John Gradowski.)

-Vi har fått mycket återkoppling på just den punkten och det är en av de saker som gör att jag känner ett sådant starkt engagemang för det här, fortsätter Marina som menar att Limmud betytt otroligt mycket för det judiska Sverige.

Vad gäller framtiden förklarar Rita att man inte satt ett tak eller maxgräns för hur stort Limmud i Sverige kan bli men att det finns många idéer kring hur det kan växa, utvecklas och locka nya deltagare.

– Om 10 år kanske helgkonferensen är ännu större och kanske har vi satsat på flera pop-up Limmud. Vi har också funderat på att ha särskilda events riktade till ungdomar eftersom det verkligen är en grupp vi vill få in och som vi har haft svårt att nå ut till trots olika medvetna initiativ som att erbjuda rabatterade inträden, säger Rita. Tio-årsjubileet är en milstolpe och målet är att helt enkelt att fortsätta utvecklas, säger Rita.

– Jag fick nyligen ett otroligt berörande mejl från en person som skrev att hon hittat sin plats. Limmud ska fortsätta vara en betydelsefull del i människors judiska utveckling.

Nathalie Rothschild