Till ett nytt judiskt år med mer hjärta, intellektuell skärpa och kritisk blick

Vi lever i en tid då berättelsen står i centrum. Människor marinerar sig i berättelser genom TV, film, videospel och sociala medier. Nationella och religiösa berättelser kittar samman folk som aldrig har träffats och definierar de som inte hör till. Berättelser förklarar vilka vi är, var vi kommer ifrån och vad som är meningen med vår tillvaro.
Men berättelser påverkar inte bara vilka vi är utan också vårt förhållningssätt till världen. I essän Bläckfolket flätar författaren Jonathan Gottschall samman historia, storytelling och vetenskap för att visa hur berättelser får oss att förändra världen­ – både till det bättre och till det sämre.

För snart 85 år sedan, i maj 1933, lyste nazisternas offentliga bokbål upp den tyska vårnatten. Förledda av Führerns berättelser om Tredje Riket brände de upp andra berättelser. Åsikter och idéer som hotade den nazistiska världsordningen. I lågorna försvann böcker av Brecht, Mann, Heine, Remarque och många fler. Som vi vet slutade det inte med böcker.

Det är absurt att nazister marscherar på gatorna idag. Att deras berättelser fortfarande lever och tas emot som en sanning när alla borde ha lärt sig av historien. Det tar samtidigt emot att ge Nordiska motståndsrörelsen ens en rad till av uppmärksamhet. Det är en liten grupp i marginalen, som listigt kapitaliserar på stora mediauppbåd som Almedalen, Pride-paraden och Bokmässan, för att få maximal uppmärksamhet och värva fler medlemmar.

Det är skrämmande och mycket allvarligt. Lika skrämmande är hur utbrett det har blivit bland vanliga människor att gå i antidemokraternas ledband. I en tid av trollfabriker och Trumps ”alternativa fakta” sprids falska nyheter och påståenden snabbt genom sociala medier. Det är också ett allvarligt hot mot vår demokrati och gynnar ofta extrema grupper som NMR.

De flesta av oss tror att vi kan skilja på fantasi och verklighet men forskning visar det motsatta. Genom falsk information på nätet luras vi att tro det mest osannolika: att judar styr världen, att muslimer vill islamisera Europa, eller att romer inte vill arbeta. Kommunikationsexperten Anders Mildner förklarar detta med att vi lever i ett mer känslostyrt sammanhang. Tidigare fick vi information från några få etablera mediekanaler men sociala medier bygger på ett system där vi delar information med varandra. Ofta på grundval av känslor, vilket gör att vi bli mer öppna för manipulation. Eller som Jonathan Gottschall uttrycker det: när vi läser faktaböcker läser vi med garden uppe. Vi är kritiska och skeptiska. När vi är uppslukade av en berättelse, på nätet eller i andra medier, släpper vi vår intellektuella gard.

Då konsekvenserna för dem som vill slarva med sanningen och sprida falsk information är begränsade, befinner sig faktaförvanskarna i överläge. Det är bra att Facebook, Google och andra mediejättar ser över sitt ansvar och agerar, men det räcker inte. Det kritiska ansvaret ligger hos individen. Det är viktigare än någonsin att vi behåller vår intellektuella skärpa och kritiska blick. Att vi inte tror på allt som skrivs och delas i sociala medier och att vi själva tar på oss ansvaret att noga faktagranska det vi delar, eller välja att inte dela alls.

Till ett nytt judiskt år med mer hjärta, intellektuell skärpa och kritisk blick.

Shana Tova uMetuka 5778!