”Handskakningsdebatten silar mygg och sväljer kameler,” menar Sara Yarden.

Det var några dagar före pesach. Jag slog på radion för att lyssna till nyheter från Sverige medan jag städade och kashrade huset inför den kommande helgen. Jag hamnade rakt i en debatt mellan Yasri Khan (MP) och Gulan Avci, ordförande för Liberala kvinnor. Debatten handlade om det är acceptabelt att en ledande svensk politiker inte vill ta en person av motsatt kön i hand av religiösa skäl. ”Nej”, menade Avci. Jag trodde inte mina öron. Skulle jag inte längre platsa som politiker i mitt forna hemland?

Jag är shomeret negia. Det innebär bland annat att jag undviker att ta män i hand. Undviker skriver jag eftersom jag inte avböjer en utsträckt näve om det skulle bli pinsamt för den andre.

Talmud menar att genera någon offentligt är lika illa som att spilla blod och mycket värre än att ta en man i hand. För oss modernt ortodoxa judar är alltså förbudet flexibelt.

Vissa rabbiner tillåter handslag, eftersom det ju trots allt bara rör sig om en formell hälsning i en offentlig miljö, speciellt om det skulle inverka menligt på yrkeslivet att inte ta i hand. En del ultra-ortodoxa rabbiner är mer restriktiva och förbjuder helt handhälsning med det motsatta könet. Så pinsamt är det inte om någon besvarar en hälsning på ett annat sätt än genom att ta i hand menar de. En del strikta muslimer håller med. Den muslimske handlaren i mitt religiöst blandade kvarter i Jerusalem föredrar att lägga växeln på disken för att undvika fysisk kontakt.

Man kan tycka att det är osvenskt och ojämställt att inte skaka hand med någon av det motsatta könet. Men är det så allvarligt att en individ som inte tar i hand ska vara förhindrad att representera sina väljare i Riksdagen? Det är här mina liberala instinkter vaknar. Vad hände med devisen att min frihet räcker till gränsen av din?

Det skadar väl inte Dig att jag inte tar Dig i hand, speciellt inte om jag förklarar att det inte handlar om något nedsättande för att Du är man? Jag försöker att inte kränka Dig och Du försöker att inte bli kränkt. Okej?

Sverige har inte råd att göra åsiktskorridoren för trång, att ställa en stor grupp människor utanför det demokratiska spelet för att vi inte är sekulära nog. Märk väl, inte för att vi vill påtvinga andra våra seder, utan för att vi i våra liv vill hålla oss till religiösa regler. Inkludera oss! Demokratin blir starkare ju fler som engagerar sig och gör sina röster hörda.

Sverige står inför frågor som är livsviktiga för framtiden. Var går gränsen för mångfalden? Den svenska debatten är ofokuserad inför den mångkulturella utmaningen, den silar mygg och sväljer kameler, eller jämställer åtminstone dem.

Det är inget problem att respektfullt inte ta i hand. Det är ett problem att jämföra Israel med Nazityskland. Dessa frågor är inte jämnstora.
Kom bara ihåg att det viktigaste trots allt är att aldrig förödmjuka varandra i debatten, för det är som att
spilla blod.