”Jiddisch har blivit queer & hebreiska har blivit straight”

Han är född Näslund och uppvuxen i Täby, utbildad konstpedagog, hantverkspedagog och dödsdoula, och förmodligen Sveriges mest kända ansikte i  jiddischsammanhang. Michaela Lundell har träffat Tomas Woodski.

På väg för att träffa Tomas Woodski slår det mig att jag är helt grå: grå vinterkappa, grå mössa, grå vantar. Jag blir förlägen över att vara så tråkig, att inte ha förmågan att lysa upp min omgivning mer. I stark kontrast till den person jag ska träffa. Under några mulna, slaskiga januaritimmar har jag tittat igenom båda säsongerna av ”Woodskis värld” på SVT. De strålar av färg och kreativitet, idéerna sprudlar, vackra textila dekorationer och applikationer tar form under konstpedagogen Tomas flinka fingrar. I andra säsongens första avsnitt träffar han konstnären och transpersonen Zafira, och de gör upp planer för en jiddischfest i Solna. Jag har aldrig sett något liknande på svensk tv förut, och blir varm av glädje. Programmen är en injektion av kärlek, öppenhet och skaparlust, i skarp kontrast till strömningarna av intolerans, hat och rädsla i vår tid.

När vi ses på Tomas arbetsrum på Kulturhuset i Stockholm har han knallröd lugg under kepsen, gul skjorta och svartmålade naglar. De är mitt i en flytt, men några saker har redan funnit sin plats: en stor rosamålad plastuggla, en krukväxt som slingrar sig ur en gammal indisk burk senapsolja, ett LP-konvolut med jiddischsångaren och skådespelaren Ben-Zion Witler och en affisch av konstnären Emily K, som plockat upp motiv från 1930-talets judiska, antifascistiska, socialistiska, jiddischtalande rörelse i Palestina. Mir veln zei iberlebn (Vi kommer att överleva dem) står det på affischen.

Och här sitter vi nu, en Förintelse och nästan ett sekel efter att de orden formulerades. Jag, en svensk judinna, som liksom många andra i min generation bara kan några ord och uttryck på jiddisch. Och Tomas Woodski, en ”vanlig svensk”, född Näslund, uppvuxen i Täby, med en kandidatexamen i jiddisch från Lunds universitet, som använder jiddisch dagligen, inte minst för att hålla kontakt med alla dem han lärt känna på sommarkurser i Europa och Nordamerika.

Medan jag varit mer mån om att lära mig hebreiska som mitt judiska språk och bara använt jiddisch i sånger och möjligen för att, tyst i mitt sinne, förolämpa någon med ett av de passande ord jag kan, är Tomas en engagerad förkämpe för språket, som blir ”star struck” när han får gå på seminarium i Paris med den framstående jiddischlingvisten Yitskhok Niborski.

Varför vill någon lära sig jiddisch som inte har judisk bakgrund?

– I början tänkte jag ”hur ska jag förklara det här?”, säger Tomas Woodski. Jag minns en sommarkurs i Kanada, där alla fick berätta något om sina mor- eller farföräldrar. För många var det ju där de hade sin koppling till jiddisch. Det enda jag kunde säga var: ”Min mormorsmor lämnade Norge med det sista tåget innan tyskarna kom.” Det är sant, det gjorde hon, men hon är inte judinna. Hon ville ändå inte vara kvar när tyskarna kom.

– Det har varit knepigt periodvis, men nu känner jag inte längre att jag behöver låtsas någonting. Jag är bekväm med min roll i det här. Och den svenska jiddisch-communityn har varit så välkomnande. Kom in, kom med! Jag har blivit insläppt med värme, säger han.

Intresset för jiddisch är en del i ett större språkintresse. Hans mamma var språklärare och uppmuntrade honom och systern när de var små, och de bilade runt i Europa på sommarloven. På gymnasiet fick han en god vän som talade rumänska hemma. Då lärde sig Tomas också rumänska och skrev så småningom en kandidatuppsats i det på universitetet. Han talar också vad han kallar ”östeuropeiska”, en blandning av tjeckiska och polska. Och så kan han litelite arabiska och kinesiska.

Du måste ha språköra ändå?

– Jag tycker framför allt att språk är roligt. Och det är så användbart. Språk är nyckeln till kultur, säger Tomas Woodski.

Vilket språk betyder mest för dig?

– Jag är tacksam att jag fick med mig engelska när jag var liten. Som queerperson är det extremt bra att kunna. Det har varit viktigt för mig när jag skulle hitta min identitet. Så engelska är det språk som jag har haft allra störst glädje av.

– Men jiddisch är en stark tvåa!

I den första säsongen av Woodskis värld, som sändes 2019, träffar Tomas jiddischtalande personer runtom i Europa och Israel. I Tel Aviv diskuterar han kopplingen mellan jiddisch och queer med litteraturvetaren Zohar Weiman-Kelman vid Ben Gurion-universitetet, som skrivit boken Queer Expectations: a Genealogy of Jewish Women’s Poetry. ”Nuförtiden är jiddisch utan tvekan queer”, säger Zohar, ”och jag tror det har betydelse för skaparkraften. Jag tror det är orsaken till att det finns så många intressanta jiddischpoeter just nu.

– Det finns alltid queers i jiddisch-sammanhang, säger Tomas. Hebreiska har blivit ”straight” och jiddisch ”queer”.

Varför det har blivit så vet varken han eller Zohar.

Tomas beskriver sig själv som en rastlös, jobbglad ”kulturhagga och språkvän”. Han är utbildad konstpedagog, hantverkspedagog och även dödsdoula, arbetar heltid på Lava, som är Kulturhusets bibliotek och skaparverkstad för unga, och har också uppdrag för Nationalmuseum och Kulturrådet.

– Jag tycker att det är väldigt roligt att jobba, säger han.

På sitt Instagramkonto yiddishbooks tipsar han om jiddischböcker som finns på svenska bibliotek och ber också de över 500 följarna att berätta om sina favoritböcker på jiddisch för honom.

Med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som trädde i kraft 2010 har biblioteken en särskild uppgift att köpa in litteratur på jiddisch.

– Men ingen vet om att böckerna finns där. Så jag visar vad som finns för att människor ska hitta dem.

Själv stötte han först på jiddisch när han lyssnade på den svenska musikgruppen Östblocket med sångaren Sofia Berg-Böhm. När han senare gick som lärling i glashantverk i Kanada satt han ibland och läste på det stora Jewish Public Library i Montréal.

– Där finns en av världens största samlingar av jiddischlitteratur, och där började jag upptäcka böckerna, säger han.

Han åker fortfarande regelbundet till Montréal, och då och på andra resor passar han på att besöka hassidiska stadsdelar och köpa med sig litteratur, tidningar och leksaker.

– Ett av flera spel jag köpt är ett Monopol på jiddisch. Det heter ”Ärlig handel” och istället för vattenverk har det en schtreimelaffär och man kan investera i olika jeshivos.

– Sådana grejer är jättebra när man ska undervisa barn, säger Tomas Woodski.

Hur reagerar chassider när de träffar dig, en icke-judisk, jiddischtalande queerperson?

– Det är oproblematiskt, för det är tydligt att jag inte försöker bli en av dem, säger Tomas. Men de är de enda som faktiskt frågar rent ut: ”Är du jude?” och som testar min jiddisch. En kvinna i Williamsburg pekade på en skylt och sa: ”Nå, vad står det?” Jag blev nervös, för jag visste inte om hon föredrog litauiskt eller polskt uttal, skulle jag säga ”fleish market” eller ”flaish market”? När jag svarade utbrast hon: ”Welcome to Brooklyn!” En annan gång i en musikaffär frågade jag innehavaren efter ”det senaste”. Då ville han först att jag skulle läsa vad som stod på ett av cd-konvoluten. När jag klarat testet sa han: “Ok, ok, I will help you find something.”

Under sina studier i Montréal bodde han i stadsdelen Outremont, där närmare en fjärdedel av invånarna är hassider.

– Jag köpte mina första böcker på jiddisch i en hassidisk bokaffär, dit jag fortfarande går.

– Det är en present att få köpa sybehör i en syaffär, där alla talar jiddisch!

Tomas talar gärna om jiddisch som en matone (present) eller oitzer (skatt).

Till alla dem som inte kan språket, men är nyfikna på det, säger han: Dyk ner i det, det är jättekul!

I ”Woodskis värld” säger Tomas bland annat: ”Språket är viktigt för en människa. Det är mer än att bara prata” och ”Även om jag inte vuxit upp med jiddisch är de gamla jiddischsångerna en del av min identitet”.

Jag frågar hur han förhåller sig till alla uttryck, som är vardagliga, men samtidigt religiösa, som till exempel mirtseshem (om Gud vill) eller chas v’cholile (ungefär Himlen förbjude).

– Ja, jiddisch är ju kryddat med en massa sådana uttryck. Jag använder dem, de är så väl inarbetade i den jiddisch jag fått med mig av dem som lärt mig.

– Genom jiddischens starka kopplingar till tradition, och genom alla fina vänner jag fått genom språket, har det judiska blivit närvarande i mitt liv och en naturlig del av det, även om jag inte själv har den bakgrunden, säger Tomas.

Vad tänker han då om att han blivit något så unikt som en svensk tv-jiddisch-stjärna?

Tomas värjer sig.

– Jag ser mig som ett transportmedel i det här. Jag vill framför allt att programmen ska tillhöra alla de människor som är med.

Jag undrar om Tomas har något favoritord på jiddisch. Han kommer inte på något. Men efter intervjun, när jag tagit på mig min grå vinterkappa igen, och är på väg ner i tunnelbanan vid T-centralen, där allt är grått och svenskt och vanligt igen, får jag ett sms.

”Jag kom på ett ord jag gillar. Boss på engelska kommer från jiddischens balebos som i sin tur kommer från hebreiskans bal-habait. Jag tycker det är en sån rolig etymologisk viskningslek.”

Det är roligare att åka tunnelbana i snöslask när man vet att Woodskis färgsprakande, jiddischtalande värld finns, på riktigt.

Michaela Lundell

Namn: Tomas Woodski

Född: 1981

Aktuell med: andra säsongen av Woodskis värld, kan ses på SVT play till 9 juli

Yrke: mångsysslare i kulturbranschen

Familj: stor släkt och ännu större ”chosen family”

Tomas bästa tips till den som vill lära sig jiddisch:

Språkappen Duolingo

Sveriges Jiddischförbund och Jiddischsällskapet i Stockholm är mycket aktiva och arrangerar föreläsningar, filmfestivaler, m.m.

Vänd dig till ditt närmsta bibliotek eller hör av dig till Tomas på Kulturhuset för boktips

Online Yiddish Open Mic Café, sök efter @yiddishopenmic på Facebook

Åk på sommarkurs i Israel, Europa eller Nordamerika. Roligt sätt att få vänner som du kan hålla kontakt med resten av året genom sociala medier. Finns mycket att välja på. Sök på nätet!

Der Arbeter Ring i Nordamerika (circle.org)

Steven Spielbergs Digital Yiddish Library (yiddishbookcenter.org)

Fler godbitar om eller på jiddisch i public service:

Mitt jiddischorakel med Nadja Josephson och John Gradowski i SR Play

Jiddisch far alle med Thomas Lunderquist i SR Play

Det finns fler program på SR Play, SVT Play och UR Play. Skriv ”jiddisch” i sökfältet.

Vad är queer? På UMO.se finns en bra förklaring.