”Det verkar finnas gränser för alla utom för Nachman”

Expos chefredaktör Anna Fröjd svarar Anna Nachman

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter? Mejla till: redaktionen@judiskkronika.se

Som chefredaktör har jag inget intresse av att gå i svaromål mot en granskad part – men eftersom Anna Nachman efter vår granskning sprider falska påståenden om att vi inte skulle ha en journalistisk intention vill jag bemöta det.

Anna Nachman påstår att Expos granskning av hennes interaktioner med Dan Parks hetsande inlägg mot judiska församlingar i själva verket skulle handla om hennes relation till Israel.

Anna Nachman påstår att vår granskning är en del av en kampanj som handlar ”om att utmåla Israelvänliga judar som extremister och klandervärda”. Det är inte sant och Anna Nachman lägger heller inte fram några belägg för sitt falska påstående. Det är ett uppenbart försök att blanda bort korten och undvika det som granskningen faktiskt handlar om.

Vi har skildrat ett missförhållande inom en organisation – ett av journalistikens grunduppdrag. I det här fallet råkar det vara Judiska församlingen i Stockholm där vi fått till oss att det finns en oro bland medlemmar kopplat till synen på extremism och rasism. Vi har pratat med flera som upplever obehag i relation till att vara i beroendeställning till Anna Nachman i egenskap av begravningsansvarig.

Det vi kunnat visa i vår granskning är att Nachman öppet visar gillande och skojar med när en välkänd nazistsympatisör och flerfaldigt hetsdömd Dan Park skämtar om gasdrift utanför judiska församlingen i Malmö och vid monument till Förintelsens offer.

Enligt Nachman ”slår vi knut på oss själva för att hitta extremism där den inte finns”. Den som läser texten ser att vi inte behöver anstränga oss, extremismen ligger i öppen dager – och det är den hon verkar gilla. Dan Park är flerfaldigt dömd för hets mot folkgrupp, han manifesterar med Nordiska motståndsrörelsen och skriver så sent som i november 2025 öppet på sociala medier att han ska rösta på NMR, en öppet nazistisk organisation som terrorstämplats av USA. När vi ringer upp honom för att låta honom komma till tals i anslutning till granskningen vidhåller han att han tycker att NMR har fattat att det är ”massinvandringen som förstört Sverige”.

Jag sympatiserar med Nachmans uttalade vilja att förstå och debattera även med dem hon inte håller med. Och jag blir illa berörd av att läsa om Nachmans utsatthet. Hon vittnar om att hon tagit illa upp av att ha illustrerats i SS-skärmmössa, enligt Nachmans tolkning för att hon öppet visar stöd för Israel. Nachman har en poäng när hon tolkar det som svepande och osmaklig politisk poäng av meningsmotståndare som använder sig av en antisemitisk Förintelse-analogi för att likställa sionister med nazister. Jag håller med Nachman om att det är att passera en gräns.

Så vi verkar överens om att antisemitism och Förintelse-analogier bidrar till judars känsla av utsatthet. Och även om vi har olika åsikter om vad som är att betrakta som extremism och inte, så kanske i alla fall en minsta gemensam nämnare kan vara lagstiftningen om hets mot folkgrupp?

Anna Nachmans svar i Judisk krönika visar att även hon anser att det finns gränser för vad som är rimliga sätt att uttrycka sig på inom ramen för ett demokratiskt samtal. Då måste det väl rimligen även gälla henne? Kanske särskilt eftersom hon sitter på ett mycket viktigt förtroendeuppdrag inom Sveriges största judiska församling.   

Anna Fröjd, Chefredaktör Expo

Bild: Marc Femenia/Expo