Ryssar protesterar trots stora risker

Sedan invasionen av Ukraina har trycket mot regimkritiker i Ryssland hårdnat. Att kalla det som sker för ”krig” kan idag ge upp till 15 års fängelse. Samtidigt gör många ryssar motstånd i det tysta trots riskerna.

Av Anneli Rådestad

Gregory Gorelik var 6 år när han kom till Sverige från Sovjet 1989. Familjen sökte asyl på den judiska kvoten, på grund av den statssanktionerade antisemitismen i Sovjetunionen.

Han började på Hillelskolan i Stockholm och blev snabbt en del av det judiska livet i Sverige. Under gymnasietiden väcktes hans entreprenörsanda, och efter avslutade studier i ekonomi på Handelshögskolan blev han headhuntad till en start-up i Ryssland.

– När jag flyttade till Moskva 2011 fanns där en fantastiskt spännande start-upscen. Det fanns redan flera taxiappar i Moskva långt innan Uber hade etablerat sig i Sverige. Det fanns tjänster likt Fodoora och start-upvärlden var rolig, internationell och hade mycket energi. Västvärldens pengar pumpades in i nya projekt. 

Gregory blev del av en internationell gemenskap. Flera av vännerna sågs på shabbatmiddagar och helgfiranden i en av Chabads lokaler belägen på Moskvas paradgata. Där behövdes det inga vakter framför entrén, och det kändes tryggt att gå med kippa på stan, om man ville det,  berättar Gregory. 

– Även om det förekommer antisemitism bland individer i Ryssland är det idag inte statssanktionerad antisemitism. Förmodligen är Putin mindre antisemitisk än någon annan tidigare rysk president. Men det är klart – det finns ju heller ingen fri media så när den ryska propagandamaskinen väl sätter igång går det fort att peka ut i princip vem som helst som fienden. Idag är det ukrainare som avhumaniseras – de målas upp som nazister – för att människor i Ryssland inte ska bli så upprörda över kriget. 

Gregorys företag Westwing växte snabbt och utvecklades till Rysslands största sajt för inredning och möbler. De första åren upplevde Gregory sitt ryska umgänge som näst intill apolitiskt. De flesta av hans vänner röstade inte i valen. Det fanns en känsla av att medborgarnas inflytande över makten var extremt begränsad. Att man kunde leva helt ok om man bara höll sig borta från politiken.

– Ryssland har ju aldrig varit en demokrati som vi ser på det i Sverige. Folket är vana vid starka auktoritära ledare och känslan har varit att det inte finns något alternativ till Putin som suttit vid makten i 20 år. Han har ju inte heller tillåtit någon riktig opposition. I folkets ögon har Putin nog verkat ganska normal, lite listig. Oljan har gått bra och de flesta har fått det bättre ekonomiskt. Människor har kunnat fylla sina kylskåp, till och med kunnat åka på semester. Många sålde sin demokratiska frihet för det.

Men så började det hända saker i Gregorys närhet. Alexander Navalny, jurist och antikorruptionsförespråkare lyckades mobilisera många unga. Han kallade Putins partimedlemmar för ”bedrägare och tjuvar” och lyckades, 2013, när han ställde upp i valet av Moskvas borgmästare, komma tvåa med 27% av rösterna. När Navalnys organisation 2017 presenterade bevis för att Medvedev, Rysslands dåvarande premiärminister, var involverad i enorma korruptionsskandaler började människor i hela Ryssland gå ut på gatorna i protest.

Navalnys kontor låg i samma byggnad som Gregorys inredningsföretag. Därifrån belystes demonstrationerna genom livesändningar.

– Varje gång det var dags för en demonstration utlöste någon partikontakt brandlarmet i huset och alla fick evakuera. Människor lämnade sina kontor, gym och omklädningsrum i bara handduken, De som vägrade lyda brandmännens order riskerade att fängslas och på så sätt kunde de avbryta live-streamen.

Det var flera händelser som fick Gregory att börja engagera sig politiskt. En vän till familjen i Ryssland, en teaterdirektör, fängslades för förskingring på falska grunder för att han var regimkritisk. 

Han började gå i demonstrationer och uttalade sig kritiskt mot Putin-regimen på sin privata Facebook-sida. Längre än så vågade han inte gå av rädsla för att hans företag och de 200 anställda skulle straffas.

 – Människor som engagerar sig politiskt mot regimen kan bli av med hela sitt liv. De som skrev på namnlistor till stöd för Navalny tex. flera av dem förlorade sina jobb när den listan läckte från en databas. Jag var med på en antikorruptionsdemonstration där en kille som deltog kastade en plastflaska mot kravallpolisen och för det fick flera års fängelse. 

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 började investerarnas pengar försvinna. Den ryska marknaden sågs som riskabel och en efter en började expats i Gregorys umgängeskrets lämna Moskva. Hösten 2020 bestämde sig Gregory för att lämna Westwing och landade tillsammans med sin flickvän i Stockholm. Idag är han lättad över att de flyttade i tid. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har enorma sanktioner skakat landet. Västvärldens luftrum har stängts för ryska flyg och en del av Gregorys ryska vänner har fastnat i Europa. Andra vill omedelbart lämna Ryssland men det har blivit extremt dyrt.

– En enkel flygbiljett mellan Moskva och Istanbul kan idag kosta uppemot 250.000 rubel när Genomsnittslönen i Ryssland är 45-50.000 rubel i månaden. Det är bara de rika som kan ta sig ut. Samtidigt går det en massa rykten. En del tror att det snart införs undantagstillstånd i landet. Att gränserna ska stänga helt. Det är som om järnridån fallit ner igen och Ryssland kastats 30 år tillbaka i tiden. Ingen trodde att det skulle bli så här. 

Bland Gregorys vänner och bekanta är alla emot kriget. Men flera kämpar med att övertyga sina föräldrar och den äldre generationen i Ryssland att Putin faktiskt är angriparen.

– Det känns oerhört tufft och frustrerande. De kallar fakta för västerländsk propaganda. De är hjärntvättade med det ryska narrativet. 

Men det finns också människor som riskerar sina jobb och sin frihet för att göra motstånd. Tusentals demonstranter mot kriget har fängslats. Och mycket motstånd sker i det tysta.

– Det finns tex ryska företag med anställda både i Ryssland och Ukraina. Och där nu de ryska anställda och ledning försöker stötta och hjälpa medarbetarna i Ukraina. Det är absolut inte riskfritt. 

Hur kan de judiska församlingarna i Sverige hjälpa?

– De som kommer från Ukraina flyr för sina liv. Alla hjälpinsatser måste såklart prioritera dem. Men det är viktigt att förstå att många av de ryssar som redan bor här eller som kommer försöka ta sig ut nu inte vill ha det här kriget. De flyr inte som ukrainarna för att de annars kommer dö. Men de vill skapa ett värdigt liv för sina barn. Leva i ett modernt samhälle och Inte leva i en regim där man tvingas kalla svart för vitt och vitt för svart. 

Spelar det någon roll för dig att Ukrainas president Zelensky är jude?

-Kanske är jag lite stolt, så där som man är när en jude tilldelas ett Nobelpris. Kanske är det bra att han är jude för att det gör att den propagandabild som Putin har målat upp – om att han vill avnazifiera Ukraina – blir extremt bisarr. 

Anneli Rådestad