Swastikas och ISIS-slagord på minnesplats i Polen. Foto: World Jewish Restitution Organization

”Inte en zloty, inte en euro” – Polen vägrar återlämna stulen egendom till överlevande

Av Polens 3,3 miljoner judar mördades 90 procent under Förintelsen. Nästan 80 år efter folkmordets slut, och mer än ett kvartssekel efter järnridåns fall, väntar överlevande och deras familjer fortfarande på att Polen ska återlämna eller ersätta den egendom som plundrades av Nazityskland och förstatligades av Polens kommunistregim. Medan andra östeuropeiska länder antagit lagstiftning för att återlämna eller kompensera stulna tillgångar, vägrar Polen göra detsamma.

Av Daniel Schatz

World Jewish Restitution Organization (WJRO), en ideell organisation med säte i Jerusalem, grundades i början av 90-talet med syfte att hjälpa överlevande och deras familjer att få tillbaka stulen och konfiskerad egendom, och påminna världen om allt det arbete som återstår för att söka upprättelse för Förintelsens offer. Jag möter verksamhetschefen Mark Weitzman för att diskutera möjligheterna att uppnå ett mått av rättvisa.

Närmare 80 år efter Andra världskrigets slut har arbetet med återlämnandet av egendom som plundrats från judar under och efter Förintelsen endast påbörjats i en rad länder. Hur arbetar WJRO för att främja detta arbete?

-Vårt uppdrag är att, å världens judars vägnar, verka för återlämnandet av judisk egendom i Europa, däribland privat egendom, och främja kompensation till Förintelsens överlevande. Vi samarbetar med regeringar för att uppnå ett mått av rättvisa för de överlevande och deras familjer för egendom som orättmätigt togs ifrån dem av nazisterna och deras kollaboratörer.

-WJRO har under de senaste två åren gjort betydande framsteg i Litauen, Lettland och Luxemburg. Så sent som i december förra året antog Litauens parlament en lag som ger 37 miljoner euro i symbolisk ersättning till de överlevande och Litauens judiska församling. Vårt arbete i länder som Polen och Ungern har varit betydligt svårare. De vägrar diskutera återlämnandet av privat egendom till Förintelsens offer.

Vissa analytiker menar att återlämnandet av stulen egendom försvåras av brist på politisk handlingskraft från regeringar och geopolitiska överväganden som kriget i Ukraina. Ett argument som framförs är varför man inte kan släppa denna fråga 80 år efter Förintelsen. Hur bemöter du dessa argument ur politisk och moralisk synvinkel?

-Idag, nästan 80 år efter Förintelsens slut fortsätter de överlevande att vänta på rättvisa för historiens största stöld. För många är en byggnad, ett litet hus i en stad, en fabrik eller en affär den sista symboliska koppling de har till den värld som förstördes. De få överlevande som fortfarande lever förtjänar någon slags upprättelse medan de ännu lever.

-Kriget i Ukraina påminner oss på ett tragiskt sätt om varför vi inte kan sluta fokusera på dessa frågor. Världssamfundet var förfärat när Rysslands president Vladimir Putin hävdade att han hade som mål att ”avmilitarisera och avnazifiera” Ukraina. Återlämnandet av stulen egendom bidrar till att säkerställa att de överlevandes historia inte förvrängs, att sanningen blottläggs och rättvisa kan skipas. 

Varför har det gjorts så få framsteg i återlämnandet av privat egendom i Polen?

-Polens nuvarande regering har ställt sig bakom en nationalistisk historieskrivning som förvränger Förintelsen och den roll lokala kollaboratörer spelade i förföljelserna. Medan den polska staten naturligtvis inte är ansvarigt för Nazitysklands brott mot mänskligheten, profiterar landet, mer än trettio år efter kommunismens fall, fortfarande på den egendom som förvärvats på ett orättfärdigt sätt.

-Utan rättvisa för de brott som begåtts, kommer det inte att finnas någon rättssäkerhet för dem som handlar med stulen egendom i framtiden. Vi hoppas att den polska regeringen inleder en dialog med WJRO om dessa frågor. Många överlevande och deras familjer har väntat alltför länge.

Polens högernationalistiska premiärminister Mateusz Morawiecki har sagt att hans land ”inte kommer att betala för tyska brott: Varken zloty, euro eller dollar”. Vad kan länder som Sverige göra för att främja återlämnandet av judisk egendom i Polen?

– Sverige har, genom Terezin-deklarationen om tillgångar från Förintelsen från 2009 – tillsammans med mer än 40 andra länder – åtagit sig att verka för återlämnandet av stulen egendom till Förintelsens offer, inklusive i Polen. Förra året samlades 38 regeringsrepresentanter, däribland från Sverige, för att göra en inventering av de ansträngningar som utförts sedan deklarationen. Det fanns bred enighet om att mycket arbete återstår.

-Vi välkomnar att Sverige under sitt nuvarande ordförandeskap i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) uppmärksammat dessa frågor. Vi uppmanar den svenska regeringen att göra frågor som rör minnet av Förintelsen till en del av sina utrikespolitiska prioriteringar. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta med Sverige för att nå ett visst mått av rättvisa för Förintelsens överlevande.

Daniel Schatz

DANIEL SCHATZ är fil dr i statsvetenskap, fri skribent och Visiting Scholar vid Georgetown University, tidigare gästforskare vid Harvard, Stanford och Columbia.