På barrikaderna i kampen mot antisemitismen

Våren 2017 besökte statsminister Stefan Löfven för första gången Auschwitz. Besöket gjorde stort intryck och sedan dess är han del av ett pågående samtal med överlevarna Hédi Fried, Livia Fränkel och Emerich Roth. Samtalsämnet är hur vi på bästa sätt vaccinerar oss mot antisemitismen. All sorts antisemitism.
Margit Silberstein träffade statsministern för ett samtal om hans starka engagemang och hans lösningar på problemen.

Stefan Löfven är engagerad. Han lägger ner många timmar på att läsa om antisemitismen och han ägnar mycket tankekraft åt att fundera på hur man kan förhindra att dess gift sprider sig i samhällskroppen. ”Vi måste få stopp på galenskapen,” sammanfattar han och ger också uttryck för sin oro för en ökande antisemitism bland muslimer i Sverige.

Löfven tar emot i sitt vackra arbetsrum i Rosenbad med utsikt mot Strömmen. Det är en höstdag med bleka solstrålar och Löfven beklagar att han måste stänga solen ute för att kunna jobba där. Han har ganska mycket att arbeta med. När vi ses är det bara en dag kvar tills Löfven ska stå värd för det stora EU-toppmötet i Göteborg. Han tar sig tid för Judisk Krönika, men antalet intervjuminuter är begränsade, vilket är tufft med ett ämne, som är komplext och inte låter sig formuleras enligt de vanligaste politiska formlerna.

Var kommer engagemanget ifrån? Kampen mot nazismen?

Löfven svarar att det är något han burit med sig länge, kanske alltid, i alla fall så länge han kan minnas. Bilderna från skoltiden har etsat sig fast, fotografier av de skärvor till människor som kommit till Sverige efter att ha överlevt Förintelsen.

”Jag kommer särskilt ihåg en bok jag läste, tyvärr minns jag inte författarens namn. Men den var skriven av en man i koncentrationslägret och han beskrev hur människovärdet försvinner mer och mer, när man blir fråntagen allt. Den här mannen ramlade vid ett tillfälle i en lerig grop och han blev sparkad på. Men då i den stunden fick han en bild på näthinnan, bilden av sin fru. ”Den kan de i alla fall inte ta ifrån mig,”” återger Stefan Löfven ur boken han läste i sin ungdom.

Han blev tagen av det han läste, det gjorde ett djupt intryck på honom. Idag är han Sveriges regeringschef och funderar mycket på vad han kan göra, vad politiken kan bidra med. Den senaste tiden har han plöjt flera böcker om kriget och Förintelsen och böcker som jämför samtiden med 30-talet. Han har läst Hédi Fried, Göran Rosenbergs Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz och han har sett dokumentären om Emerich Roth, mannen som överlevde fem koncentrationsläger. Löfven talar om de tre överlevarna Hedi Fried, Livia Fränkel och Emerich Roth som sina vänner.

– Vi har ett pågående samtal om vad vi kan göra för att vaccinera oss mot antisemitismen. De är så engagerade så det är stimulans bara det.

Det var en stark upplevelse för Stefan Löfven, och inte minst för Livia Fränkel, när de två var i Auschwitz tillsammans. För Löfven var det första gången. För Livia Frenkel andra gången. I juni i år stod hon öga mot öga med helvetet hon befriades ifrån för drygt 70 år sedan. Löfven återkommer till hur starkt och viktigt det är att få höra berättelserna från dem som var där.

– Vi måste ständigt bli påminda. Ett stort ansvar ligger hos oss som har ledarskap, säger Löfven, som lovar att vi framöver ska få se honom stå på barrikaderna i kampen mot antisemitism och rasism. Det här berör mig jättestarkt. Det sitter så djupt.

Stefan Löfven är oroad över vad han ser som en växande antisemitism bland muslimer.

– Vi ska inte blunda för att det kommit många människor hit från Mellanöstern, där antisemitismen är en utbredd uppfattning, nästan en del av ideologin. Vi måste bli ännu tydligare, våga prata mer om det. Även om muslimer är en utsatt grupp är det inte mera legitimt för dem att vara antisemiter.

Krävs det särskilda insatser för dem som blivit indoktrinerade med antisemitism i sina hemländer?

– I grund och botten behövs samma diskussion för alla. Lärarna, alla måste säga ifrån, vi måste vara tydligare. Det är inte okej i Sverige med antisemitism.

Löfven talar om judarna i Malmö och den antisemitism de utsätts för.

– Man tänker att det inte kan vara möjligt att det är så. Men det är ju vad judarna i Malmö upplever. Vi måste medvetandegöra hela samhället.

Statsministern har uppmanat justitieminister Morgan Johansson att tillsätta en utredning om huruvida man kan stoppa marscherande nazister, som bär symboler för nazism och antisemitism. Han vill till exempel undersöka om det kan finnas lagliga möjligheter att förbjuda den omtalade tyrrunan som vajar när Nordiska Motståndsrörelsen marscherar.

– Jag vill inte ha tyrrunan på våra gator. Det är vår förbannade skyldighet att försvara demokratin. Tyrrunan är starkt förknippad med nazismen. Är det rimligt att inte betrakta den som hets mot folkgrupp? Vi måste undersöka det. Vi kan inte bara titta på.”

När Nordiska Motståndsrörelsen tidigare i år, i anslutning till Bokmässan i Göteborg, ville marschera förbi synagogan på Jom Kippur körde Förvaltningsrätten över polisens beslut att ge efter för Nordiska Motståndsrörelsen. Senare sa hovrättspresidenten Fredrik Wersäll i en intervju att enbart det att Nordiska Motståndsrörelsen eller någon annan nazistorganisation marscherar i uniform på gatorna skulle kunna vara hets mot folkgrupp, i enlighet med den lagstiftning som redan finns.

Behövs det verkligen nya lagar?

Löfven betonar att han varken vill eller kan ha synpunkter på själva juridiken. Han ser också att det kan finnas en konflikt mellan yttrandefriheten och brott mot den som hets mot folkgrupp. Han vill inte ge sig i kast med grundlagarna och förändra dem.

– Vi ska stå upp för grundlagen, inte göra våld på den. Men organisationer som Nordiska Motståndsrörelsen utnyttjar demokratin samtidigt som de vill förgöra den. Jag vill bara inte att vi ska vara naiva. Därför har jag begärt en översyn av lagen. Vi kan inte bara stå vid sidan av och se på.

Nästa år är det valår och de politiska partierna kommer att besöka skolorna för att utveckla sin syn på samhället och i vilken riktning de vill att det ska gå. Varje valår uppstår diskussionen om organisationer som Nordiska Motståndsrörelsen ska ha tillträde till skolorna. Rättsläget är oklart. Efter en lång utredningsprocess presenterade regeringen för några veckor sedan förslag till ändringar i skollagen som ger rektorerna mera makt att bestämma vilka partier som ska få komma till deras skola. Skolverket ska nu ändra riktlinjerna så att det blir lättare för rektorerna att fatta beslut. Men enligt Justitieombudsmannen kan reglerna krocka med grundlagen, som enligt JO:s tolkning ger även extremister tillträde till skolorna i enlighet med den så kallade objektivitetsprincipen.

För Stefan Löfven är det självklart att Nordiska Motståndsrörelsen inte har i skolorna att göra.

– Det går inte att ta in dem i skolorna. Jag kan inte se det framför mig. Varför ska antidemokratiska och rasistiska organisationer få vara med och påverka våra ungdomar?

År 2020 har det gått tjugo år sedan Göran Persson arrangerade den stora Förintelsekonferensen i Stockholm, ett engagemang som ledde till Forum för levande historia och att en bok om Förintelsen delades ut i en miljon exemplar. Tjugo år senare ordnar Stefan Löfven en uppföljare.

Vad har förändrats under de här 20 åren?

–Göran Persson oroade sig över att Förintelsen skulle falla i glömska. Nu ser vi att högerextremismen växer. Arbetet mot antisemitismen är aldrig avslutat, säger Löfven, som inte utesluter ett nytt bokprojekt i anslutning till Förintelsekonferensen 2020. Kan vi göra något mer ska vi göra det.

Går du i Göran Perssons fotspår?

– Jag går min egen väg. Men jag kanske tar upp hans handske.

Margit Silberstein