REPORTAGE

Trump skrämmer de amerikanska judarna

2016 var året då Republikanerna skulle vinna över de judiska väljarna genom att utnyttja missnöjet med Barack Obamas Israel- och Iranpolitik.
Det var i alla fall vad många republikaner hoppades.
Men så gav sig Donald Trump in i leken, splittrade partiet och förvandlade valkampanjen till en dystopisk mardröm.

Petra Glimåker-Socolovsky intervjuar några av de judiska nyckelpersonerna i den amerikanska politiken, om Donald Trump och hans relation till judarna.

By Jewish Chronicle augusti, 11th 2016 AT 09:10 e m

De amerikanska judarna, både demokrater och republikaner, var bland de första att varna för Donald Trumps auktoritära tendenser och okunskap.

Inte minst reagerade de på Trumps vana att hetsa olika grupper mot varandra.

-När en ledare börjar demonisera folkgrupper och pratar i termer som ”vi” och ”dom”, då blinkar alla varningslampor för oss, säger Aaron Keyak som är VD för Bluelight Strategies, en av de mest inflytelserika mediafirmorna i Washington, när det gäller att hjälpa progressiva religiösa samfund med deras lobbyverksamhet. Nyligen var Keyak med och grundade en ny politisk kampanjorganisation (Super Pac) som stöttar Clinton, Jews for Progress.

-Just nu ingår vi nog i Trumps ”vi” men det kan svänga snabbt och judarna brukar inte hamna på rätt sida. Det är ett återkommande tema i den judiska historien från Farao till historien om Purim och fram till 1930-talets Europa, säger Keyak.

Sedan 1928 har majoriteten av de judiska väljarna röstat på Demokraterna. I USA citerar många Milton Himmelfarb, som var sociograf på en av USA:s största judiska organisationer AJC, den amerikanska judiska kommittén. Han sa att amerikanska ”judar tjänar som protestanter men röstar som puertoricaner”.

President Obama förlorade dock en del judiska väljare genom sin kritiska hållning till Israel och usla relation med Benjamin Netanyahu. Förhandlingarna och avtalet med Iran om att häva sanktionerna försvagade också stödet från väljargruppen. 2008 fick Barack Obama 78 procent av de judiska väljarnas röster, fyra år senare hade stödet sjunkit till 69 procent.

(Ronald Reagan är den republikanska presidentkandidat som har det sentida rekordet för judiska röster: 31 procent, när han valdes om 1984, efter hans stöd till de ryska judarna.)

Det här valet hoppades republikanerna att trenden skulle fortsätta. Eller som nättidningen Daily Kos på vänsterkanten så ironiskt skrev i vintras: ”Republikanerna har en dröm. En dröm om att judar och kristna en dag ska förenas, hand i hand, och rösta på republikanerna, i varje samhälle och i varje by, i varje stad och varje delstat (fast mest av allt i Florida).” Det är viktigt för partierna att vinna just i Florida eftersom det är så jämt mellan dem i den delstaten.

Sedan kom Donald Trump och vände upp och ned på spelplanen.

Flera judar inom den neokonservativa falangen, som Reagans och Bush den äldres talskrivare John Podhoretz, Mellanösternexperten Eliot Cohen (Bushs rådgivare som förespråkade invasionen av Irak) och den ledande ideologen Bill Kristol gick tidigt ut och varnade för vad Trump skulle kunna ställa till med.

”Han kommer att förstöra partiet,” skrev Kristol innan media och de etablerade politikerna ens hade börjat ta Donald Trump på allvar.

Skribenten James Kirschik tog upp Trumps populistiska drag och skrev att Trump är ”folkmobbens kandidat, och mobben ger sig alltid på judarna till slut.”

Men det var framför allt Trumps brist på konservativa värderingar och svajiga uttalanden i sakfrågor som skrämde policyinriktade republikaner. Många av de som jobbade i Vita Huset under George W Bush gick ut offentligt och sa att de inte kommer att rösta på Trump. En av dem är Tevi Troy som var ansvarig för Vita Husets kontakter med judiska organisationer och en av Bushs policyrådgivare:

-Jag vet fortfarande inte var han står i olika frågor. Hans uttalanden kan tolkas på så många sätt, säger Troy.

Skiljer sig judiska republikaner från andra republikaner i Washington?

Jag frågar en judisk bekant som är aktiv republikan och arbetar med nationella säkerhetsfrågor i Washington. Han vill vara anonym och vi kan kalla honom David.

David som är en del av Washingtons politiska etablissemang säger att det finns förhållandevis många judar som arbetar med nationell säkerhet och terrorismbekämpning i Washington. De blir nervösa när Trump inte vet vad triaden är – de tre komponenterna i USA kärnvapenstrategi: bombplan, missiler och ubåtar med kärnvapen- och när han ifrågasätter USA:s allianser med Nato och Japan.

-Donald Trump är inte bara underkvalificerad för jobbet som president. Han är anti-kvalificerad, säger David som gått ut i sociala medier under #NeverTrump, en hashtag som används av republikaner mot Trump.

Den judiska partigruppen, Republican Jewish Coalition (RJC), har inte öppet brutit med Trump, men David säger att de inte har gjort något för att stötta Trump heller och att motståndet är stort inom gruppen.

Det bekräftas av en artikel i tidningen Politico där en av medlemmarna i RJC citeras och säger att Trump ”är emot allt vad judendomen står för”. Trump fördöms för att han angriper muslimer som religiös grupp, hans kränkande uttalanden om kvinnor och förlöjligande av människor med funktionshinder och krigsveteraner.

Om det finns en grupp som de flesta amerikaner- och kanske särskilt republikaner- sätter på en piedestal så är det krigsveteranerna och Trump gick definitivt över gränsen när han hånade republikanen John McCain, för att han ”lät sig bli tillfångatagen” under Vietnamkriget. När Donald Trump i somras angrep föräldrarna till en muslimsk krigshjälte som dog i Irak och vars pappa talade på Demokraternas konvent haglade kritiken från alla håll.

Donald Trump har också haft en komplicerad relation till judiska väljare under hela valrörelsen. Han talar gärna om sin dotter Ivanka, som konverterat till judendomen men glider ofta över i stereotyper när han pratar om hur bra judar är på affärer och på att förhandla.

-En del tycker att Trumps kommentarer är oförargliga och rentav smickrande, säger mediastrategen Aaron Keyak.

-Men stereotyperna han använder avhumaniserar judar och det är allvarligt.

Frågan är om Trump ens är medveten om att han använder stereotyper. På ett möte med den judiska republikanska partigruppen pratade han om hur rika judar är och hur tuffa förhandlare de är. Och sa att ”ni kommer inte stötta mig för jag vill inte ha era pengar”.

”Vad i helvete menar han med det”, twittrade republikanen Ari Fleisher, som var George W Bushs pressekreterare i Vita Huset.

Kommentarerna väckte obehagliga associationer till rika judar som köper makt, ett huvudtema i antisemitiska konspirationsteorier på nätet. Ett annat exempel är när han sa att han föredrar judiska ekonomiska rådgivare. ”De enda jag vill ska räkna mina pengar är korta killar som bär yarmulka (kipah) varje dag”.

Men är Trump antisemit?

-Nonsens, säger Jonathan Sarna, en av USA:s ledande professorer i judisk historia.

Andra är inte lika säkra. Donald Trump har till exempel inte sagt till på skarpen mot alla de antisemitiska supportrar han har, som den före detta Ku Klux Klan-ledaren och Holocaust-förnekaren David Duke. Trump har också twittrat vidare en av vitmakt-rörelsens bilder på Hillary Clinton med en Davidsstjärna på och texten ”Den mest korrupta kandidaten någonsin” mot en bakgrund av dollarsedlar.

Den judiska journalisten Julia Ioffe är en av dem som drabbats av Trumps antisemitiska följare. När hon skrev en kritisk artikel om Melania Trump satte twitterdrevet igång och hon fick flera dödshot. Ioffe fortsatte ändå granska Melania, tillsammans med två andra Politico-reportar och efter den senaste artikeln twittrade hon ”Väntar bara på att Trump-trollen upptäcker att tre judiska journalister skrev den här artikeln om Melania…”.

Men republikanen Tevi Troy ser inte så allvarligt på antisemitismen inom Trumps led:

-Alla politiker har en del galna följare, säger han.

Israel har också varit ett besvärligt kapitel för Trump. I början av kampanjen sa han att USA borde vara ”neutral” i konflikten vilket fick rätt många republikaner att gå i taket. Det starka stödet till Israel har länge varit partiets starkaste kort i kampen om judiska väljare, en väljargrupp som står till vänster i traditionellt republikanska hjärtefrågor som abortmotståndet till exempel.

Trump gjorde sitt bästa för att reparera skadan. Han talade på den proisraeliska lobby-organisationen AIPACs möte och bidrog till att Republikanernas partiprogram tog bort att partiet strävar för en tvåstatslösning på Israel-Palestinakonflikten.

Och han utsåg Mike Pence till sin vicepresidentkandidat.

Pence är en nyfrälst Born Again Christian.

Den kristna högerns stöd till Israel glöms ofta bort i den svenska mediarapporteringen från USA. Den kristna högern utgör 20 procent av de amerikanska väljarna. De är tio gånger fler än judarna och Det Heliga Landet ligger dem varmt om hjärtat.

Tevi Troy, som är ortodox och lätt att identifiera som jude eftersom att han bär kippa, berättar att folk jämt kommer fram till honom och säger att de ber för Israel när han reser omkring i områden där de evangelikala kyrkorna är starka.

Troy gillar Pence. Men han kommer ändå inte att rösta på Trump.

Troy säger att han antagligen kommer att göra som många andra judiska republikaner och inte rösta alls i presidentvalet utan bara i valen till kongressen.

Min bekant ”David” förklarar att det ofta beror på att deras röst inte gör någon skillnad om de bor i stater där Demokraterna förmodligen kommer att vinna, som i Virginia och Washington DC.

Men om prognoserna förändras kan de ändra sig, även om det tar emot.

Den konservativa skribenten Bethany Mandel har sagt att om det ser ut att bli jämt mellan kandidaterna i hennes stat tänker hon ta en stor sup och rösta på Hillary. Hon tycker visserligen att Hillary Clinton är ”kriminell”, men hellre det än att rösta på Trump. För han utnyttjar rasmotsättningar och respekterar inte religionsfriheten, menar Mandel, och det kan slita sönder hela det amerikanska samhället.

Det råder dock inget tvivel om var Hillary Clinton står i Israel-frågan. Hon har tagit tydlig ställning för ett fortsatt amerikanskt stöd till Israel, hon talade på AIPACs konferens och är emot BDS-rörelsen som lobbar för en bojkott av israeliska produkter, akademiker och artister. Och det var ingen slump att Bill Clinton, under partikonventets sista kväll, bar en kampanjknapp med valrörelsens slogan ”I´m with her” på hebreiska.

Både demokraten Aaron Keyak och republikanen Tevi Troy påminner om att det råder en bred konsensus i USA om att stötta Israel. Det är en av de få frågor som båda partierna faktiskt är eniga om.

Men hur viktigt är Israel för de judiska väljarna?

Inte särskilt, om man får tro en opinionsundersökningen som Public Religion Research Institute gjorde efter valet 2012. Bara fyra procent av de judiska väljarna tyckte Israel var den viktigaste frågan i valet. Men historikern Jonathan Sarna tror att resultatet hade sett helt annorlunda ut om man frågat om de skulle kunna tänka sig rösta på ett parti som är emot Israels rätt att existera.

I valet 2016 dominerar helt andra frågor och i Washington ägnar sig folk åt gissningslekar. Kommer Trump hoppa av i sista stund?

Kommer rebellerna inom republikanerna starta ett nytt parti?

Kommer Trump fortsätta vägra att visa sin inkomstdeklaration och vad är det han döljer? Kontakter med Ryssland? Med maffian? Att han är utblottad?

De flesta i Washington gissar och hoppas att Hillary Clinton går mot en jordskredsseger, i alla fall bland de judiska väljarna. Den konservativa krönikören Jennifer Rubin har sagt att hon inte skulle bli förvånad om Clinton får 90 procent av de judiska väljarnas röster. Andra gissar på 80 procent.

Men Aaron Keyak, VD:n för Bluelight Strategies, är medveten om att han lever i en bubbla i Washington och att läget är annorlunda i resten av USA. En av de stater som kan avgöra valet är Florida, där fem procent av väljarna är judar.

-Vi har fått signaler om att Trump har många supportrar bland äldre judar där, säger Keyak. Han är också rädd för att många missnöjesröster kommer att läggas på Trump, av väljare som egentligen inte vill att Trump ska bli president men som vill signalera sitt missnöje med Washington.

– Titta vad som hände med Brexit. Jag hoppas verkligen att de amerikanska väljarna lär sig av det.

Aaron Keyak vågar inte gissa valresultatet, varken hur de judiska väljarna kommer att rösta eller något om de sammanlagda rösterna. Årets valkampanj har bjudit på alldeles för många överraskningar för att någon ska kunna förutsäga vem som blir USA:s 45:e president.

NYHETSBREV KONTO