Så här tycker partierna i frågor med judisk anknytning

På söndag är det val i Sverige. Liksom inför tidigare val anordnade Judiska församlingen i Stockholm en valdebatt med representanter för samtliga riksdagspartier. Moderator Willy Silberstein ställde frågor med judisk anknytning inför en engagerad publik.

Att det är valtider i Sverige är det få som undgått. I den fullsatta Sessionssalen i onsdags inledde Aron Verständig, ordförande i Judiska församlingen i Stockholm, med att belysa det orimliga i att en fjärdedel av församlingens medlemsavgifter går till att bekosta säkerhetsarrangemang för judiska aktiviteter. Verständig beskrev dagens läge som ansträngt och moderatorn Willy Silberstein undrade vad partierna tänker töfrågor ra för att förbättra säkerhetsläget.

Säkerhet

De flesta partier var ense om att anslagen behöver ökas. Representanterna från den sittande regeringen, Olle Burell från Socialdemokraterna och Annika Hirvonen Falk från Miljöpartiet, redovisade att 15 miljoner kronor nyligen anslagits för att bistå föreningar och församlingar med säkerhetsarrangemang. Anslagen kommer att vara sökbara från och med 1 oktober 2018.

Centerpartiets Johan Hedin ville tilldela polisen 9 nya miljarder i vilket skulle inkludera säkerhetsarrangemang för utsatta platser. Vänsterpartiets Karin Rågsjö menade att anslagen måste höjas eftersom polisen tillåter nazister att demonstrera. ”Säger man ja får man också betala för det”, sa Rågsjö till rungande applåder.

Kristdemokraternas Mikael Oscarsson ansåg att man borde undersöka möjligheten att klassa judiska institutioner som skyddsobjekt för att staten på så sätt kan bära kostnaden för säkerhetsarrangemang. Liberalernas Fredrik Malm tyckte att man borde se över möjligheten att som i Danmark använda sig av försvarsmakten för att skydda judiska institutioner. 

Silberstein följde upp med en fråga om partierna tycker att det måste till lagändringar för att bemöta nazistdemonstrationer.

Hirvonen Falk (MP) argumenterade för att tillämpningen av hets mot folkgrupp måste vara i takt med tiden. Hon pekade på att symboler som hakkors tidigare förbjudits och att man därför också kan förbjuda modernare symboler inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Rågsjö (V) höll med om att det finns lagar i dag som kan tillämpas för att neka nazister demonstrationstillstånd på grundval av den säkerhetsrisk de utgör. 

Oscarsson (KD) och Malm (L) ville båda klassificera nazistorganisationer som terrorgrupper. Malm ville ha en stramare tillämpning kring hur man tilldelar tillstånd för manifestationer. Han noterade dock att skyddet måste uppgraderas kontinuerligt och inte bara gälla torgmöten eftersom judar utses för hot och hat i vardagen också. 

Sverigedemokraternas Julia Kronlid påpekade att också våldsbejakande islamister utgör ett hot mot demokratin och att sådana grupper borde kriminaliseras.

Kosherslakt

Vad gäller kosherslakt var det bara Sverigedemokraternas representant som argumenterade för ett totalt importförbud. Silberstein undrade vad Sverigedemokraterna råder judar som håller kosher? Kronlid (SD) svarade att de helt enkelt fick äta andra saker och fick mothugg från Hirvonen Falk (MP) som anklagade Sverigedemokraterna för att använda djurskyddspolitik för att komma åt minoritetsfrågor. ”Om det är djuren man bryr sig om kan man slå ner på minkfarmar istället”, sa hon. 

Malm (L), den enda ledamot i riksdagen som skrivit en motion om att tillåta kosherslakt, påpekade att det är en dyr ”livsstil” redan att hålla kosher i Sverige i dag och att man inte kan ”jävlas med folk” såhär. Han har dock inte sitt parti bakom sig i denna fråga eftersom samtliga partier står bakom den rådande djurskyddslagstiftningen. 

Manlig omskärelse 

I frågan om manlig omskärelse var också Sverigedemokraterna det enda parti som vill förbjuda omskärelse i Sverige. Kronlid (SD) menade att beslutet vilade på rekommendationer från Sveriges läkarförbund och Barnombudsmannen. Hon välkomnade dock en dialog. Hon sa också att många partikamrater inte förstått vikten av omskärelse för den judiska församlingen och att dilemmat stod mellan att värna judiska folket och dess säkerhet och att skydda barnets rättigheter. ”Skicka mig forskningsrapporter som är positiva till omskärelse, så ska jag titta på det”, uppmanade hon publiken. 

Läs Sarah Schulmans kommentar till valdebatten.

Silberstein påpekade att Rågsjö (V) i en debatt fyra år tidigare också ville ha ett förbud mot omskärelse men att hon vacklat efteråt. Rågsjö (V) sa att Vänsterpartiet inte vill ha ett förbud i dag men att man rekommenderar en 18- årsgräns för ingreppet. Hon påpekade att man måste vara pragmatisk eftersom det också gäller judar och muslimers rättigheter att utöva sina religioner. 

Varken Moderaterna, Liberalerna eller Kristdemokraterna ville förbjuda manlig omskärelse. Oscarsson (KD) sa att han tyckte att det var obehagligt att partier vill förbjuda omskärelse, ”som att säga till judar att de ska packa ihop och åka hem”. ”Åka hem”, frågade Silberstein undrande. ”Åka bort”, reviderade Oscarsson. Malm (L) konstaterade att brit mila överlevt medeltiden, Dreyfus och Babiyar och därför kommer att överleva nästa mandatperiod också i Sverige”, och drog ner både applåder och skrattsalvor.

Konfessionella friskolor

Aron Verständig frågade hur framtiden för judiska skolor i Sverige ser ut med anledning av att vissa partier vill förbjuda konfessionella skolor. Verständig efterfrågade tydlighet både i retorik och i lag för att säkerställa att de judiska skolorna i Sverige inte ska hamna i en situation där de inte får bedriva sina verksamheter.   

Burell (S), vars parti går till val på ett förbud mot konfessionella skolor, underströk att Hillelskolan inte är en konfessionell skola, utan en minoritetsskola med en särskild status som en av Sveriges fem nationella minoriteter. Som Skolborgarråd hade han personligen verkat för att höja anslaget med en miljon till Hilleskolan och Vasa Real. ”Det är otroligt viktigt att verksamheten får fortsätta utifrån den fina verksamhet som bedrivs och det som ni betyder för Stockholm, för mångfalden i Stockholm”, sa Burell. 

Hirvonen Falk (MP) och Rågsjö (V) var båda emot vinstdrivande friskolor, men Hirvonen Falk (MP) påpekade att Europarätten kräver att konfessionella skolor tillåts så länge som de uppfyller läroplanen. Varken Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna ville förbjuda konfessionella skolor, men Oscarsson (KD) och Malm (L) ville se att förbud mot nystartade konfessionella och islamistiska skolor i utanförskapsområden. 

Israel 

Debatten hettade till när Israel kom upp på agendan och frågan om huruvida partierna ville se en förändring av Sveriges förhållande till Israel. 

Hedin (C) sa att en ny regering måste återupprätta både förtroende och relationer till Israel. Han menade att flera klantiga övertramp gjorts av den sittande regeringen och pekade särskilt ut utrikesministerns uttalanden.

Burell (S) tog Margot Wallström i försvar och underströk att den svenska arbetarrörelsen alltid stöttat staten Israels bildande och existens men tillade att ”det vore lättare att samarbeta med en mittenregering som inte hyllar Trump”. På följdfrågan om det var rätt att erkänna Palestina, svarade Burell ja och underströk att erkännandet måste ses som ett bevis på en långsiktig ambition att arbeta för en tvåstatslösning. 

Malm (L) tyckte tvärtemot att det vore rimligt att riva upp erkännandet av Palestina eftersom samtliga allianspartier var emot beslutet. Han efterfrågade också en genomlysning av allt bistånd som går till Palestina och såg goda samarbetsmöjligheter kring teknologi, forskning och utveckling om man lyckas återupprätta goda relationer mellan Sverige och Israel. Också Cederfelt (M), Oscarsson (C) och Kronlid (SD) ifrågasatte regeringens beslut att erkänna Palestina och oroade sig över att bistånd går till att understödja terroristverksamhet. Kronlid (SD) fick applåder när hon sa att Sverigedemokraterna som enda parti vill erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. 

Rågsjö (V) menade att det inte var en svartvit konflikt, att Israel visserligen hade begått omfattande mänskliga rättighetsbrott, men att också Gaza var skyldig till brott mot en israelisk civilbefolkning. Hon kritiserade också den nyligen antagna israeliska nationslagen som hon tyckte förvärrar konflikten. Hirvonen Falk (MP) ansåg att det var olyckligt att Sverige fått ett så dåligt diskussionsklimat med Israel och påtalade vikten av att hantera också vattenresurser i regionen.

Malm (L) riktade stark kritik mot den sittande regeringen och sa att det inte tycks spela någon roll vilken regering man har i Israel, eftersom den svenska utrikespolitiken blivit inrikespolitik. ”Man gör detta för att vinna väljargrupper i Sverige”, sa han och fortsatte, ”ska Sverige vara en konstruktiv röst i Mellanöstern måste man ha dialog med båda parter”. 

”Judar är inte svenskar”

Sverigedemokraternas representant fick en egen fråga av moderatorn som gällde talman Björn Söders uttalande om att judar inte är svenskar och hur detta uttalande ska tolkas.  Kronlid (SD) svarade att Söders uttalande misstolkats och att Söder menade att judar som en skyddad minoritet ska ha rätten att själva identifiera sig som svenskar eller inte. Hon refererade till ett samtal hon haft med en jude som sagt att hen identifierade sig som jude i första hand och som svensk i andra hand. Enligt Kronlid (SD) har man som skyddad minoritet inte samma krav att anpassa sig till samhället som andra grupper. På följdfrågan varför man inte kan vara både jude och svensk, svarade hon att man självklart kunde det. ”Ni får identifiera er precis så som ni vill, Björn Söder vill visa på att ni är en skyddad minoritet”, sa Kronlid (SD). 

Hirvonen Falk (MP) gick i polemik med Kronlid (SD) och sa att Söder gjort samma uttalande flera gånger, också i början av mandatperioden då det gällde alla nationella minoriteter. Hon uppmanade politiker att hålla sig till den princip om självidentifikation som råder i svensk lag. Rågsjö (V) anklagade Sverigedemokraterna för att bedriva en rasistisk ideologi som är grunden till partiets tillväxt. ”Björn Söder är inte vilken kuf som helst utan Sveriges talman. Det handlar om människors lika värde och det är ett stort problem inom SD”, sa Rågsjö.

Hedin (C) undrade varför det är viktigt att definiera människor som svenskar eller inte och uppmanade Kronlid (SD) från att backa från Söders uttalande. Cederfelt (M) oroade sig för Sverigedemokraternas sätt att argumentera, särskilt när de fick mothugg, och fick stöd från Burell (S) som framhöll hur oroad han var för att en gradvis förskjutning skett i den svenska debatten. Han menade att NMR och andra nazistorganisationer har normaliserat Sverigedemokraternas position.

Kronlid (SD) bemötte Burells (S) kritik med att Socialdemokraterna borde se över sin egen nazistiska historia och hänvisade till en film som partiet nyligen släppt inför valet. ”Vi vill värna judarna som en skyddad minoritet men det verkar som att ni vill tvångsassimilera dem? Ni står inte upp för lagen om att skydda judarna”, sa hon och möttes av burop. 

Är demokratin hotad i Sverige?

Under publikens frågestund ställdes frågan om demokratin i Sverige är hotad.  Malm (L) underströk att det förutom främlingsfientliga krafter också finns ett hot mot svensk demokrati som kommer från islamistiska tendenser där en lyckad integration är central. Också Rågsjö (V) såg att hat och hotbilden växt också i Europa och länder som Ungern, Polen och Österrike men underströk att det går att vända utvecklingen om man satsar på välfärd för alla. 

Hirvonen Falk (MP) menade att denna valrörelse präglats av en faktaresistens där allt är relativt och hon efterfrågade större utbildningssatsningar för att motverka falsk nyhetsförmedling och påverkansoperationer genom social media. Cederfelt (M) ville också se utbildning som en motkraft och varnade för populism som ”den värsta faran av alla” och fick medhåll från Hedin (C) som förvånades över att han nu måste kämpa för att försvara grundläggande rättsstatsprinciper.  

Burell (S) uppmanade alla i publiken att engagera sig i politiska rörelser eftersom det ”viktiga i dag är om man är demokrat eller inte”. Kronlid (SD) uppmanade övriga partier att stå upp för demokratin tillsammans och försvara alla partiers rättigheter att få tala fritt utan hot och förstörelse av exempelvis valstugor. Oscarsson (KD) noterade då att de fått hakkors målade på sina valaffischer och att partimedlemmar som Caroline Szyber fått ta emot dödshot från nazister. 

Nationell Minoritetsstatus

En annan fråga från publiken gällde hur riksdagspartierna ska säkerställa att jiddisch och jiddischtalare slutar att särbehandlas negativt av staten. Hirvonen Falk (MP) gav ett utförligt svar och påpekade att den public service- utredning som nyligen presenterats föreslog att jiddisch ska ges samma status som övriga nationella minoritetsspråk i sändningstillstånden, vilket är ett framsteg. Hon ville också stärka grundskyddet på kommunnivå även för kommuner som saknar förvaltningsområde. Burell (S) stoltserade med att Stockholm är bäst på att erbjuda modersmålsundervisning på jiddisch i Sverige, men önskade mer revitaliseringsinitiativ från skolor. 

Valslogan

Debatten avslutades med att varje parti fick presentera en verbal valaffisch med sitt viktigaste budskap:

1. KD:  ”En ny Israel-politik och kamp mot antisemitismen i Sverige”
2. SD: ”Sverige borde bli det Israelvänligaste landet i Europa och det säkraste landet för judar att bo i”
3. MP: ”Nu – klimatet kan inte vänta”
4. V: ”Tillsammans – inte vi och ni”
5. L: ”Rösta på Liberalerna – vi är ett parti som motarbetar extremism, populism och anti-demokratiska tendenser i samhället”
6. C: ”Det är allvar nu – ett värderingsval”
7. M: ”Trygghet för alla – rättigheter, skyldigheter, möjligheter”
8. S: ”Ett Stockholm för alla – det skapar vi tillsammans demokratiskt”

Den 9:e september är det val. Glöm inte att gå och rösta!

Läs Sarah Schulmans analys av valdebatten.