Simona Mohamsson: Nu ska skolor granskas för antisemitism

Nu ger regeringen och Simona Mohamsson Skolinspektionen i uppdrag att granska skolor där det bedöms finnas risk för antisemitism, hedersrelaterat våld och förtryck. Det säger skolminister Simona Mohamsson till Judisk Krönika.

Av David Grossman

Skolinspektionen har sedan tidigare i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor där det finns en riskbild för extremism och islamism. Från 2019 till och med 2024 har Skolinspektionen återkallat tillstånd för 9 skolor där personer i skolans ägar- och ledningskrets bedömts ha kopplingar till antidemokratisk extremism, oftast rör det sig om våldsbejakande islamism. Men det innebär inte att alla skolor stängs, vissa ärenden går vidare till Förvaltningsrätten som låter skolor leva vidare.

Nu meddelar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, L,  att Skolinspektionens uppdrag utökas med att myndigheten även ska granska skolor där man ser risk för antisemitism, respektive hedersrelaterat våld och förtryck.

-Vi får allt vi fler vittnesmål om hur antisemitism visar sitt ansikte mer och mer i skolmiljöer. Det bekräftades inte minst i en den nya rapport från Skolverket som kom för några veckor sedan, säger Simona Mohamsson.

I studien svarar tre av fyra lärare att det förekommit hakkors, hitlerhälsningar eller nedsättande formuleringar om judar på skolan de senaste tre åren. Elever med bakgrund i Mellanöstern pekas också ut som en grupp där det är vanligare med antisemitiska attityder, till följd av en rotad negativ syn på judar.

Hur tänker då utbildningsministern att Skolinspektionen kan ta reda på och belägga att det förekommer antisemitism på en skola.

-Skolinspektionen har flera verktyg för att granska antisemitism eller antidemokratisk extremism. Det kan ske genom ägar- och ledningsprövningar, oanmälda besök på skolor eller samverkan med relevanta myndigheter som Centrum mot våldsbejakande extremism för att hämta viktig information. Vi utesluter inte nya åtgärder för att se till att skolan ska vara en trygg plats för alla, säger Simona Mohamsson till Judisk Krönika.

Tror du att lärare vet var gränsen går där antipatier mot Israel övergår till antisemitism?  Och tror du att lärare känner sig bekväma med att ta en sådan diskussion med elever?

-Jag har själv hört från lärare om situationer i klassrummet där diskussioner om Israel-Palestina övergått till antisemitiska uttalanden. Det bekräftas också i Skolverkets rapport. Lärare och övrig skolpersonal behöver inte bara mer kunskap för att upptäcka och motverka antisemitism. De måste också känna att de har samhällets fulla stöd för att ta diskussionen med elever som uttrycker antisemitism.

-Från regeringens håll har vi gett uppdrag till Forum för levande historia för utbildningsinsatser om antisemitism, riktade till lärare och skolpersonal. Segerstedtinstitutet har även fått i uppdrag att sprida metoder för att bekämpa antisemitism bland unga, ett uppdrag som ska vidgas för att också stötta universitet och högskolor.

Det som sägs av elever på eller utanför en skolgård, kan det lastas skolan?

-Antisemitism och rasism är oacceptabelt, oavsett var den uttrycks. Skolan har ett särskilt ansvar för att motverka antidemokratiska värderingar bland unga, och säkerställa att alla elever känner sig trygga under sin skoltid. Samtidigt kan skolan inte enskilt bära hela ansvaret, utan hela samhället och även föräldrar har ett ansvar att bemöta antisemitiska kränkningar, hot och hat.

Rapporten från Skolverket beskriver att lärare och skolpersonal ofta har svårt att känna igen eller avkoda nutida antisemitism. Den tar hela tiden nya former. Blir det då inte svårt för en inspektör från Skolinspektionen att påvisa vad som är antisemitism?

-Skolinspektionen har med åren upparbetat sin kompetens om antidemokratisk extremism och stärkt sitt samarbete med andra relevanta myndigheter. Med uppdraget ingår också årliga återrapporteringskrav. Om det då skulle framgå att myndigheten behöver utveckla sin kompetens för att identifiera och upptäcka antisemitism, så får vi vidta fler åtgärder.

Ofta kommer hatet mot Israel och judar med den egna kulturen och familjen. Hur ska skolan där agera?

– Tyvärr ser vi hur antisemitiska attityder bland unga följer med hemifrån. I Skolverkets rapport om antisemitism framgick även att vissa enstaka skolor haft svårt att uppmärksamma Förintelsens minnesdag. Sådan ängslighet hör inte hemma i den svenska skolan. Skolan ska vara en trygg plats för elever. Då krävs det ibland åtgärder som kan kännas svåra i stunden, men som är helt avgörande för att främja en skolmiljö fri från hat och rasism.

Tycker du att en lärare eller annan skolpersonal ska få bära palestinasjal eller symboler som Free Palestine på skolan? Eller en israelisk flagga?

-Nej, jag tycker personligen inte att lärare ska ge uttryck för vare sig religiösa eller politiska ställningstaganden i klassrummet.

Får Skolinspektionen med detta uppdrag extra tilldelning av resurser?

– Nej, uppdraget ska utföras med de pengar Skolinspektionen redan fått.

David Grossman